Nya regler för asylsökande

2024 12 17

Regeringen och Sverigedemokraterna skärper kraven på asylsökande som får avslag på sin ansökan.

Till skillnad från i dag kommer asylsökande som fått avslag bli tvungna att lämna Sverige innan de kan ansöka på nytt och en ny asylansökan ska inte kunna genomföras förrän efter fem år.

Det rapporterar SR Ekot med hänvisning till källor med insyn i förslaget.

– Det är ett sätt att bekämpa det så kallade skuggsamhället. Förslaget kommer att presenteras på en pressträff inom kort, framhåller SR:s politikreporter Lova Olsson.

Måste lämna landet

Många personer som får avslag på sin asylansökan håller sig undan i Sverige, enligt regeringen och SD.

Efter fyra år kan personerna återigen ansöka om asyl, enligt dagens regelverk.

Regeringen uppger att var fjärde asylansökan under 2023 kom från personer som redan fått avslag på sin asylansökan, men stannat kvar i Sverige tillräckligt länge för att beslut om utvisning eller avvisning hunnit preskriberas.

Tidöpartierna anser att det är ett problem som måste åtgärdas.

Enligt det nya förslaget måste en person ha lämnat Sverige i minst fem år för att få göra en ny ansökan.

– Tiden ska börja räknas när utlänningen har lämnat landet, säger Ekots Lova Olsson.

Minskat antal asylsökande

Regeringen gick till val på att lägga om migrationspolitiken.

Under Tidöregeringen har antalet asylsökande till Sverige minskat.

Första halvåret 2024 ansökte cirka 5 000 personer om asyl i Sverige – runt 25 procent färre än under samma period förra året.

Migrationsverket bedömer att cirka 10 000 personer söker asyl i Sverige under 2024 – 2 000 färre än bedömningen i en prognos från slutet av april. Även för åren 2025 och 2026 skrivs prognosen för antalet asylsökande ner.

– Orsaken är framför allt att antalet preskriberade avslagsärenden minskar, och att färre personer därför kan ansöka om asyl på nytt, framhåller myndigheten på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Valuta störtdyker i värde – inte hänt på sju år

2025 11 05

En av världens mest hajpade valutor sjönk kraftigt under tisdagskvällen.

För första gången sedan i somras har bitcoin, den kända digitala valutan utan central styrning, sjunkit under 100 000 dollar.

Det är under det som experter beskriver som en “viktig psykologisk gräns”, rapporterar E24.

– Gränsen är psykologiskt viktig för många investerare. Om priset faller under kan fler välja att sälja. Samtidigt kan nivån ses som en köpmöjlighet för mer tålmodiga investerare, säger Mads Eberhardt, kryptovalutaanalytiker på den nordiska kryptobörsen Firi, till den norska affärstidningen.

Första gången på sju år

Den fortsatta nedgången kommer efter att bitcoin avslutat oktober med ett fall på nästan fem procent.

Det är första gången som valutan visat upp ett negativt resultat i oktober sedan 2018. Den sju år långa “lyckomånaden” är därmed slut, konstaterar tidningen.

Nu fruktar experter att kryptomarknaden närmat sig kulmen.

– Många på marknaden är nervösa över om vi står inför ytterligare en fyraårscykel. Historiskt sett har kryptomarknaden, inklusive bitcoin, nått en topp vart fjärde år, följt av en korrigering, säger Mads Eberhardt.

"Oron spiller över"

Enligt Mads Eberhardt är det främst osäkerheten kring den amerikanska centralbankens räntebana och effekten av den pågående nedstängningen av statsapparaten, som i natt slog rekord i antal nedstängda dagar, som förvärrat nedgången.

LÄS MER: Pangbesked från Swedbank – berör hela Sverige

Men.

Allt är inte negativt.

Även bitcoin dalat under det senaste dygnet och i oktober så har valutan totalt sett stigit över 8 procent hittills under 2025.

Det finns ingen anledning till panik, menar Mads Eberhardt.

Ännu.

– Oron på aktiemarknaden, särskilt kring en möjlig AI-bubbla-spiller över på kryptomarknaden. Men vi har inte sett ett plötsligt fall som i mitten av oktober, säger analytikern.

Vid det tillfället föll marknadsvärdet på världens kryptovalutor med 19 miljarder dollar – på en dag.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Inget hushåll kommer undan – näst värsta räkningen på 30 år

2025 11 05

Boendekostnader som inget svenskt hushåll kan välja bort ökar kraftigt.

Så sammanfattar Fastighetsägarna den nya Nils Holgerssonrapporten som släpps på onsdagen.

Det handlar om räkningarna för fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp (VA) samt avfall som “ökat dramatiskt under 2025”.

När det gäller fjärrvärme, VA och elnät bekräftas den näst högsta ökningen på 30 år. Ökningen för fjärrvärme ligger under året på 9,2, och för vatten och avlopp är ökningen 10,7 procent.

– De här prisökningarna är inte långsiktigt hållbara. Det gäller tjänster som är nödvändiga och helt utan konkurrens, där hushåll och fastighetsägare saknar möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen, säger Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen.

85 procent dyrare

Den av många utskällda elnätsavgiften har under 2025 ökat med 10,6 procent. För avfallet är ökningen 7,3 procent.

Men det är stora skillnader mellan kommunerna. Och klyftorna ökar. Exempelvis är räkningarna 85 procent dyrare i Vaxholm än i Luleå.

– När skillnaderna mellan kommunerna ökar så kraftigt blir behovet av ökad transparens, tillsyn och dialog uppenbart. De stora prisskillnaderna visar att avgifterna sätts på oklara grunder och att det behövs en tydligare struktur för insyn och påverkan, säger Rikard Silverfur.

LÄS OCKSÅ: Pangbesked från Swedbank – berör hela Sverige

"Liknar monopol"

Sammanlagt handlar det om en total prisökning på cirka 10 procent för hela paketet, efter att elhandelspriset och energiskatten räknats bort.

I Nils Holgerssonrapporten konstateras det att kostnaderna har ökat betydligt mer än inflationen.

Nyttigheterna beskrivs som “monopolliknande”.

– Bakom årets resultat döljer sig kraftiga prisökningar inom de reglerade nyttigheterna. Fjärrvärme, VA, elnät och avfall har alla stigit långt över inflationen och fortsätter att driva boendekostnaderna uppåt, säger Rikard Silverfur och tillägger:

– För fastighetsägare innebär det att driftnettot pressas ytterligare, samtidigt som utrymmet för underhåll och investeringar minskar.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen