Nästan alla får höjd pension – så mycket pengar blir det

2024 12 19

Nästan alla pensionärer kommer att få högre pension efter skatt nästa år.

Det står nu klart efter att Pensionsmyndigheten gjort färdigt sin nya uträkning.

Beskedet levereras på torsdagen och innebär för de flesta en ökning som är högre än årets inflation.

– Inkomstpensionen för 2025 ökar mer än inflationen, konstaterar Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten.

– Nästa år bidrar också premiepensionen med ett historiskt stort plus till den totala pensionen för de allra flesta. De flesta pensionärer får därför en total pensionsökning som i genomsnitt överstiger prisernas utveckling.

Så mycket pengar blir det

Myndighetens beräkning visar att de flesta pensionärer kommer att få mellan 330 och 1530 kronor högre pension efter skatt.

Exakt hur stor höjningen blir skiljer sig dock från person till person. Anledningen är att pensionens olika delar påverkas av olika faktorer.

Inkomst- och tilläggspensionen, som utvecklas utifrån inkomstutvecklingen i Sverige, höjs 2025 med 316-796 kronor före skatt för majoriteten.

När det gäller garantipensionen följs den av prisutvecklingen och ändras med -92 – 73 kronor före skatt för 80 procent av alla pensionärer.

– Premiepensionens förändring bestäms av hur fonderna har gått under året och majoriteten har utvecklats positivt. Förmånsbestämda tjänstepensioner följer normalt prisutvecklingen medan premiebestämda tjänstepensioner varierar beroende på hur tillgångarna har utvecklats, informerar Pensionsmyndigheten.

Logga in och se

Redan från och med 1 januari kan pensionärer logga in på pensionsmyndigheten.se för att se sitt personliga belopp för allmän pension.

– En sjättedel av alla samtal till Pensionsmyndigheten kommer i januari. Så här års vill pensionärer veta storleken på den första utbetalningen i januari, säger Agneta Claesson som är pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

– För att slippa kö så kan man ringa vår självbetjäning från den 27 december. Då får pensionärer med bank-ID reda på när utbetalningen av allmän pension sker och hur stor den blir, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Siffrorna: så blir pensionen* 2025 (2024 anges inom parentes)

  • Den genomsnittliga totala pensionen, det vill säga allmän pension och tjänstepension**, ökar med 330 – 1 530 (490 – 1 530) kronor per månad efter skatt. Det motsvarar en ökning på 460 – 1 590 (360 – 1 280) kronor per månad före skatt.
  • Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 4,0 (1,0) procent, i genomsnitt 316 – 796 (80 – 190) kronor före skatt. Höjningen med 4,0 procent motsvarar inkomstutvecklingen 5,6 procent efter avdrag av 1,6 procent i förskottsränta.
  • Personer födda 1938 eller senare omfattas även av premiepensionen. Premiepensionen förändras med 11,7 – 28,1 (-3,9 – 14,6) procent, vilket motsvarar 25 – 557 (-26 – 218) kronor i månaden före skatt.
  • Garantipensionen och vissa tjänstepensioner höjs med prisbasbeloppets förändring som är 2,6 (9,1) procent. Garantipensionen ändras med -92 – 73 kronor per månad före skatt.

*) Redovisade intervall omfattar 80 procent av alla pensionärer födda 1958 eller tidigare som är bosatta i Sverige och tar ut full pension.

**) Tjänstepensionen för 2025 bygger på en framskrivning av tjänstepensionen för 2023. Detta har att göra med att Pensionsmyndigheten får uppgifter om tjänstepension för 2024 i april 2025, och för 2025 i april 2026, när deklarationerna är klara.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: J. Aquino

Text: Redaktionen

Plötslig varning för Coca Cola Zero – har precis upptäckts

2025 09 08

Den som dricker Coca-Cola Zero riskerar drabbas av en oväntad effekt.

Det menar en brasiliansk forskargrupp efter en helt ny studie i ämnet.

Enligt forskarna kan det sötningsmedel, som bland annat finns i sockerfri läsk, påverka den kognitiva förmågan.

Såväl förmågan att tänka som att minnas riskerar att skadas långsiktigt vid löpande konsumtion, argumenterar studien som publicerats i den amerikanska medicinska tidskriften Neurology.

– Sötningsmedel med lågt eller inget kaloriinnehåll ses ofta som ett hälsosamt alternativ till socker. Våra resultat tyder dock på att vissa sötningsmedel kan ha negativa effekter på hjärnhälsan över tid, säger studiens huvudförfattare Claudia Kimie Suemoto, vid universitet i Sâo Paulo, till The Guardian.

Motsvarar 1,6 års åldrande

I studien ingick över 12 000 personer med en medelålder på 52 år. Personerna följdes upp under åtta års tid.

Gruppen som konsumerade den största mängden sötningsmedel, till exempel aspartam och sackarin, upplevde en 62 procent snabbare minskning av sina kognitiva förmågor än övriga.

Båda sötningsmedlen associerades med kognitiv förlust, vilket enligt forskarna motsvarar ett åldrande på 1,6 år. Resultatet visade sig dock enbart bland personer under 60 år.

LÄS OCKSÅ: Bästa coladrycken är utsedd – godare än Coca-Cola

Studien kritiseras

Den nya studien har dock fått hård kritik. Bland annat hävdar International Sweeteners Association att det finns en “etablerad vetenskaplig konsensus” om att sötningsmedel är säkert att konsumera.

– Sötningsmedel utan socker är säkra, enligt alla ledande hälsovårdsmyndigheter i världen, och det är därför de har använts i en mängd olika livsmedel, mediciner, tandvårdsprodukter och drycker i många decennier, framhåller även Gavin Partington, generaldirektör för British Soft Drinks Association, till The Guardian.

LÄS MER: Aldrig hänt tidigare – rekordbesked om Ica Maxi

Livsmedelsverket försäkrar

Svenska Livsmedelsverket framhäver också att alla godkända sötningsmedel “har undersökts mycket noggrant i många olika studier”.

– De har bedömts som säkra att använda som livsmedelstillsatser  av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa. Det finns dock regler för hur de får användas, det vill säga i vilka typer av livsmedel och i vilken mängd, skriver myndigheten.

LÄS MER: Expanderar i rasande fart – hamburgerkedja tar över Sverige

Foto: T. Barbhuiya resp M. Aminrad

Text: Redaktionen

JUST NU: EU-jätte kan gå i konkurs

2025 09 08

Frankrikes nationalförsamling har avsatt premiärminister François Bayrou och hans minoritetsregering.

I måndagskvällens misstroendeomröstning röstade 364 ledamöter för att avsätta Bayrou, medan 194 röstade emot förslaget.

Bayrous ekonomiska politik pekas ut som den främsta förklaringen till hans fall. Premiärministerns regering har föreslagit massiva nedskärningar i nästa budget för att minska Frankrikes enorma statsskuld.

Riskerar konkurs 

Nu ser Bayrou föreslagna nedskärningarna ut att utebli. Det kan få stora konsekvenser för Frankrike, varnar TV2:s Frankrikekorrespondent Jesper Steinmetz.

– Det är ett djupt skuldsatt land. De lever på lånade pengar. Varje sekund lånar de ytterligare 5 000 euro och har faktiskt redan brutit gränserna för vad EU tillåter ekonomiskt, säger han till kanalen.

Om utvecklingen fortsätter kan Frankrike gå i konkurs, bedömer Steinmetz.

– Det finns inte samma tradition av att göra kompromisser som det exempelvis finns i Danmark. Det finns ingen acceptans för att sätta sig ner tillsammans och komma överens om en färdplan för framtiden.

Så går ett land i konkurs

Det är ovanligt att länder går i konkurs, men det har hänt vid några tillfällen under historien. Det hände bland annat Argentina 2001 och Ryssland i slutet av 1990-talet.

Till skillnad från ett företag som går i konkurs upphör inte ett land att existera.

– Ett land kan inte gå i konkurs på samma sätt som ett företag, men de kan "ställa in betalningar", som det kallas, har Harry Flam, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, sagt till Expressen.

Om Frankrike inte kan betala sina räntor och lån kommer landet att tvingas till förhandlingsbordet.

– Långivare och den som är skyldig sätter sig ner och försöker komma fram till hur mycket landet kan betala, sade Harry Flam till DN när Grekland riskerade konkurs 2012.

LÄS MER: Chockbesked för stormakt – tillväxten halveras

Foto: Ratfink1973

Text: Redaktionen