SVERIGE: Börsen faller kraftigt

2024 12 19

Det är blodrött på Stockholmsbörsen.

Under de senaste månaderna har såväl den amerikanska som den svenska börsen gått starkt.

På torsdagen avbröts dock uppgången i Sverige - och börsen faller kraftigt.

Detta efter att den amerikanska centralbanken Fed aviserat mindre räntesänkningar under 2025 än vad marknaden hade hoppats på.

Faller kraftigt

Det är blodrött på Stockholmsbörsen.

Indexet OMXS30 faller med hela 2,3 procent på torsdagen medan OMXSPI backar 2,36 procent.

Det framgår av data från Marketwatch.

Dyster onsdag i USA

Det amerikanska indexet S&P 500 stiger på torsdagen, men under onsdagskvällen skedde ett mycket kraftigt fall även där.

Då föll indexet med omkring 3 procent - detta efter att Fedchefen Jerome Powell gav besked om att man är redo att gå långsammare med räntesänkningar under 2025 än vad marknaden ville.

I USA är inflationen inte riktigt nere på målet om 2 procent - och eftersom arbetsmarknaden fortfarande är stark på andra sidan Atlanten ser Fed inte någon anledning att skynda med ytterligare räntesänkningar.

Flera aktier tappar

Via Marketwatch framgår att flera svenska aktier tappar ordentligt på torsdagen.

Där hittas bland annat EQT och Electrolux som båda backar drygt 8 procent.

Detta efter en tid av stabil börsuppgång i Sverige och många gröna dagar i USA.

“Kommer gå långsammare”

Så här uttryckte sig Fedchefen Jerome Powell efter gårdagens räntebesked:

– Vi rörde oss ganska snabbt för att komma hit, och jag tror att vi framöver uppenbarligen kommer att röra oss långsammare.

CNBC förklarar Feds förhållningssätt gällande räntan framöver:

– I och med sänkningen med 25 punkter indikerade Fed att man troligen bara skulle sänka ytterligare två gånger under 2025, enligt den noga bevakade ”dot plot”-matrisen över enskilda ledamöters framtida ränteförväntningar. 

– De två sänkningarna indikerade en halvering av kommitténs avsikter när diagrammet senast uppdaterades i september. 

Bland de största problemen i USA vad gäller inflationen finns bostadskostnader, som alltjämt utgör en stor del av inflationen som har bitit sig fast en bit över Feds 2-procentsmål.

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen


JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen