RASERI MOT TAXIBOLAG: ”Agera innan det är för sent”

2024 12 20

Taxibranschen är hårt pressad i Sverige.

På åtta år har Taxi Stockholm tappat cirka 3 miljoner resor.

Det är framför allt taxibolagen Bolt och Uber som tagit marknadsandelar från andra bolag i Sverige.

Appbolagens enkla bokningssystem och billiga priser lockar över kunderna.

Samtidigt växer kritiken mot Bolt och Uber.

En granskning från Expressen visar att bolagens taxiförare lever ett mycket hårt liv i Sverige.

Många förare kommer från länder som Pakistan, Iran, Irak och Afghanistan. Enligt de nuvarande arbetstillståndsreglerna måste de tjäna 80 procent av en svensk medianlön för att få stanna i landet.

Det motsvarar 28 480 kronor i månaden i dag.

För att komma upp i summan tvingas taxiförarna ofta jobba 12 timmar per dag. 350 till 400 timmar i månaden är inte ovanligt, enligt Expressens granskning.

Samtidigt tjänar Uber och Bolt miljarder. Ubers rörelseresultat för 2023 landade på 44 miljarder kronor.

Bolag riskerar att slås ut

Nu har Svenska Taxiförbundet fått nog av Bolts och Ubers verksamhet.

Lennart Kalderén, ordförande Svenska Taxiförbundet, uppmanar Sveriges politiker att vidta åtgärder för att göra taximarknaden rättvis och hållbar.

Alla aktörer måste följa samma spelregler, betonar Kalderén.

– Plattformsbolag, vars affärsmodell leder till att de kan undvika skatt och moms, skapa tveksamma anställningsvillkor där socialt ansvar sätts på undantag, undergräver marknaden för seriösa bolag som riskerar slås ut, säger han.

”Agera innan det är för sent!”

Enligt Kalderén är det inte för sent att vända utvecklingen.

– Vi vill rikta en tydlig uppmaning till ansvariga politiker på den nationella nivån: Verktygen finns i lagstiftningen. Myndigheter som Skatteverket, Polisen, Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket har möjlighet att agera. Men det behövs politisk handlingskraft för att sända de rätta signalerna och öka myndighetskontrollen för att främja en socialt hållbar taxinäring, säger han och tillägger:

– Då kan vi också säkerställa att det finns förutsättningar för regioner och kommuner att kunna handla upp samhällsviktiga resor som skolskjuts, färdtjänst och sjukresor av seriösa företag. Agera nu – innan det är för sent!

Foto: B. Waldemar

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen