UPPGIFTER: De kostar samhället 23 miljoner – per person

2024 12 28

Kriminalitet leder till enorma kostnader, och de gängkriminella kan kosta samhället 23 miljoner per person, enligt en ny uträkning.

Gängkriminalitet har varit ett enormt problem för Sverige de senaste åren.

Det leder till dödsfall, skador och en utbredd rädsla. Men det kostar också samhället extremt mycket pengar.

En gängkriminell som är aktiv i 15 år kostar samhället 23 miljoner i genomsnitt, rapporterar GP.

Enorma summor pengar

Siffran har räknats fram av nationalekonomen Ingvar Nilsson.

Om siffran stämmer så skulle det innebära att de 14 000 gängkriminella som Sverige har, enligt polisen, tillsammans riskerar att kosta 322 miljarder kronor, enligt tidningen.

Siffran 23 miljoner per gängkriminell är baserad på de många kostnader som uppstår för samhället i form av exempelvis polis och kriminalvård.

– Den summan fick vi ihop när vi tittade på rättegångarna mot Södertäljenätverket för några år sen. Vi har grävt i databaser, men framförallt gjort mycket intervjuer och workshops med personer som varit med, säger Ingvar Nilsson.

Trendbrott under 2024

Hans uträkningar visar också att en skjutning med två skadade ökar summan med 75 miljoner igenomsnitt.

Något som är hoppingivande är dock att skjutningarna har minskat i år, för andra året i rad, rapporterar DN.

2022 sattes ett rekord då 62 personer mördades i skjutningar, och det skedde 391 skjutningar totalt. Men sedan dess har det skett ett trendbrott.

2024 har det hittills skett 262 skjutningar, rapporterade DN igår och hänvisade till siffror från polisen. Det är en minskning med 33 procent jämfört med 2022. Dessutom har antalet skadade minskat med 49 procent.

– Det var en minskning även 2023 men då var det ingen stor minskning i dödsoffer. Nu är det en minskning som är mer substantiell, i alla fall om man jämför med de första åren på 2020-talet, säger kriminologen Sven Granath till tidningen.

Billigare att förebygga

Men problemet är långt ifrån löst, och för skattebetalarna är gängkriminaliteten alltså en mycket kostsam historia.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson förklarar att syftet med att peka på kostnaden är att framhålla att förebyggande åtgärder är billigare än att ta sig an en gängkriminell avhoppare som redan har kostat samhället stora summor pengar.

– Samtidigt anses det dyrt för en rektor att ta hand om en stökig tolvåring med extra skolresurser. Men man kan anställa väldigt många på högstadiet för samma pris som en avhoppare, säger Ingvar Nilsson till GP.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen