Mardrömsbesked för Putin – ska ge Trump stor fördel

2025 01 11

USA riktar en kraftfull åtgärd mot Putin – som ska ge Donald Trump en stark start.

Många hoppas på att kriget i Ukraina ska ta slut under 2025.

USA:s tillträdande president Donald Trump har sagt att han vill få slut på kriget.

Men om en acceptabel fredsuppgörelse ska nås måste Ryssland försvagas, samtidigt som Trump och Zelenskyj måste komma ur en stark position, anser den nuvarande Biden-administrationen.

Därför införs nu de hårdaste sanktionerna hittills mot rysk oljeindustri, rapporterar Reuters.

”Tömma Rysslands krigskassa”

Biden-administrationen har meddelat sitt största sanktionspaket hittills med inriktning mot rysk olja och gas.

Syftet är bland annat att ge Kiev och den tillträdande Trump-administrationen ett bra förhandlingsläge inför en eventuell fredsförhandling, rapporterar nyhetsbyrån.

Sanktioner riktas mot Gazprom Neft och Surgutneftgas.

Även Storbritannien riktar sanktioner mot den ryska energisektorn.

– Att slå mot ryska oljebolag kommer att tömma Rysslands krigskassa – och varje rubel vi tar ur Putins händer hjälper till att rädda ukrainska liv, säger Storbritanniens utrikesminister David Lammy, enligt AFP.

Zelenskyj jublar

Målet med de nya, hårdare sanktionerna mot den ryska energisektorn uppges alltså vara att försvaga Putin ytterligare och ge både Trump och Zelenskyj en stor fördel.

Sanktionerna bör kosta ryssarna miljarder dollar per månad, enligt amerikanska källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är nöjd över beskedet om de nya sanktionerna.

Han menar att sanktionerna innebär ett ”betydande slag” mot Moskva, enligt Reuters.

– Ju mindre intäkter Ryssland tjänar på olja… desto snabbare kommer freden att återupprättas, kommenterar Zelenskyj på X.

Sanktionerna beskrivs som de mest betydelsefulla någonsin mot den ryska energisektorn, som är den överlägset största inkomstkällan för Putin och hans krigsapparat.

De amerikanska sanktionerna riktar sig också mot Rysslands så kallade skuggflotta, som bland annat har uppmärksammats i samband med kabelbrottet i Östersjön.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

65-årig kvinna död – viktig information nådde inte fram

2025 11 09

En kvinna i Skåne har förlorat livet – och nu Lex Maria-anmäls händelsen.

Det hela har ägt rum i Ystad.

En 65-årig kvinna hade sökt vård för feber och luftvägssymtom – men viktig information nådde inte fram till personalen och kvinnan skickades hem efter otillräcklig behandling.

65-åringen dog kort därefter – och nu Lex Maria-anmäler lasarettet händelsen, rapporterar Sveriges Radio.

Skickades hem från akuten

Kvinnan hade sökt vård vid akutmottagningen på lasarettet i Ystad med feber och luftvägssymtom.

Kort innan det hade hon vårdat närstående som hade en allvarlig bakteriell infektion.

Den närstående fick vård på Skånes universitetssjukhus – men viktig information om smittan nådde aldrig fram till personalen i Ystad.

Förlorade livet

Efter behandling fick den 65-åriga kvinnan skickas hem – men hennes tillstånd försämrades fort och kort efter fick hon komma in med ambulans.

Hennes liv gick inte att rädda.

Nu anmäler lasarettet händelsen enligt Lex Maria eftersom utgången kunde ha ändrats om personalen skulle kunna ha upprättat misstankar om allvarlig infektion.

Läs mer: En halv miljon arbetslösa – men stor brist i oväntad yrkesgrupp

Fortsatt problem

Samtidigt står vården i Sverige inför fortsatta problem vad gäller vårdplatserna.

Det konstaterar Sveriges läkarförbund.

– Bristen på vårdplatser är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Ytterst leder bristen till att patienter skadas eller dör. Trots det har regionerna genomfört nedskärningar det senaste året, i stället för att satsa på ökad vårdkapacitet, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

“Krävs medarbetare”

Rydgren Stale fortsätter.

– Fler vårdplatser kräver fler medarbetare. Regionerna behöver satsa på personalen och förbättra arbetsmiljön om man ska lyckas. Men det kräver också att den statliga finansieringen blir mer långsiktig, så att regionerna kan anställa.

Läs mer: Storbanker hotar – kunderna får betala

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen

Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

 Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen