Nästan alla svenskar får ny lön – dessa datum gäller

2025 01 15

Den här veckan inleds förhandlingarna i den ovanligt stora avtalsrörelsen.

Årets avtalsrörelse är den mest omfattande sedan 2007 och omkring 500 nya centrala löneavtal ska tecknas.

En följd blir att nästan alla som är anställda i Sverige kommer att få nya löner.

De flesta kommer att stå klara redan under våren, enligt fackförbundet Vision.

Avtalen gäller både för anställda i privat och offentlig sektor och först ut är facken och arbetsgivarna i industrin.

– Eftersom vi befinner oss i en lågkonjunktur och kommunernas och regionernas ekonomi på många håll är dålig är det viktigt att säkra löneökningarna, säger Visions förhandlingschef Eva-Lotta Nilsson i ett uttalande.

Direkt avgörande

I november deklarerade facken i industrin att man kräver löneökningar på 4,2 procent 2025.

Samma krav ställs från Kommunal och övriga LO-fack som ingår i samma samordning.

Och vad som sker med den första yrkesgruppen blir av vikt för alla kommande förhandlingar.

– Industrins avtal är riktmärke för avtalen på övriga arbetsmarknaden. När märket är satt väntar omförhandlingar av flera hundra avtal i alla andra branscher, förklarar Svenskt Näringsliv.

Då går de flesta avtal ut

Redan den 31 mars går majoriteten av de nuvarande kollektivavtalen ut och senast då behöver de nya avtalen vara på plats.

Det gäller exempelvis för industrin, kommuner och regioner, handeln, hotell- och restaurang och transportsektorn.

Och det väntar “extra svåra privata förhandlingar” i år, enligt Kommunal.

– Här kan det bli extra långdragna förhandlingar, i alla fall när det gäller vårdavtalen. Det beror på att fack och arbetsgivare aldrig lyckades komma överens om reglerna för dygnsvila, som nu kan hamna i de vanliga avtalsförhandlingarna i stället.

Pengar till sommaren

För alla som ingår i gruppen vars avtal går ut sista mars är den stora frågan när den nya lönen kommer att synas på kontot.

Det preliminära svaret är i början av sommaren.

– Ambitionen är att lönen ska vara klar så snart som möjligt, men senast till midsommar, säger Eva-Lotta Nilsson.

Kommunal, som samlar 500 000 medlemmar, har samlat alla viktiga datum att hålla koll på under förhandlingarna på sin hemsida som du hittar genom att klicka här.

LÄS MER: Löneökning för Sveriges 30 vanligaste yrken – hela listan

Foto: Y. Krukao

Text: Redaktionen

Ny typ av fartkamera i Sverige – nu kommer man inte undan

2025 09 16

Trafikverket växlar upp för att stärka säkerheten ute på landets vägar.

Redan idag finns det omkring 2 500 trafiksäkerhetskameror, ofta kallade fartkameror, runtom i Sverige.

Enligt Trafikverket bidrar kamerorna till sänkt hastighet och räddar liv.

– Trafiksäkerhetskamerorna i landet räddar närmare 30 liv per år och fler än 70 personer per år från att bli allvarligt skadade i trafiken. Vi vill inte att någon ska behöva åka fast för fortkörning, men vi gör allt vi kan för att människor inte ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, säger Jonas Nygren från myndigheten, i ett uttalande.

Ny typ sätts upp

I dagarna gav Trafikverket besked om att fler kameror är på väg ut. Den här gången i Småland.

Men en av kamerorna sticker ut. Det handlar nämligen om en ny typ, rapporterar SR.

Det nya är att den tar ännu skarpare bilder och lättare upptäcker hastighetsöverträdelser vid exempelvis omkörningar.

Nu ska det med andra ord bli svårare att komma undan jämfört med vad det varit tidigare.

Kameran som nu testas ska placeras på väg 151 mellan Hestra och Värnamo.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU.

Prioriterar landsbygden

Enligt Trafikverket kommer många av de nya kamerorna som sätts upp att prioriteras på vägarna ute på landsbygden. Där vet myndigheten att många kör för fort.

– Kamerorna placeras på vägar med mycket trafik, höga hastigheter och hög olycksrisk. Alla kameror placeras synligt. I varje kamera finns ett system som mäter fordonets hastighet med hjälp av radar, framhäver Trafikverket.

LÄS MER: Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

Avlivar myten

Det har länge florerat rykten om att fartkamerorna till stor del står avstängda. Trafikverket har tidigare hävdat att det inte stämmer.

– Endast de som kör för fort fotograferas och registreras. Alla kameror är direktkopplade till Polisen och fungerar både dag och natt, under hela året.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Inte hänt sedan 90-talet – krisdrag från Ryssland

2025 09 16

Ryssland tar till ett nytt krisdrag för att försöka kringgå västerländska sanktioner.

För första gången sedan 1990-talet har Ryssland infört traditionell byteshandel i den ryska utrikeshandeln.

Exempelvis byts vete mot kinesiska bilar och linfrön mot byggmaterial.

– Kinesiska banker är rädda för att hamna på sanktionslistor, under sekundära sanktioner, så de accepterar inte pengar från Ryssland, säger en källa inom betalningsmarknaden till Reuters.

25 000 sanktioner

Ryssland har under de senaste åren förstärkt sina band med Kina. Även Indien tillhör länderna som diktaturen handlar mest med.

Att Putinregimen nu återinfört byteshandel visar hur mycket kriget i Ukraina har “förvrängt” handelsrelationerna för ett land som är världens största producent av naturresurser, framhåller Reuters.

Totalt har västvärlden och dess allierade infört över 25 000 sanktioner mot Ryssland till följd av den olagliga invasionen av Ukraina.

Utåt sett har diktatorn Vladimir Putin påstått att den ryska ekonomin ändå är i toppslag.

Men.

– Framväxten av byteshandel är ett symtom på avdollarisering, sanktionstryck och likviditetsproblem bland partners, säger Maxim Spassky, sekreterare för generalrådet för den rysk-asiatiska unionen för industrialister och entreprenörer, till nyhetsbyrån.

LÄS MER: ”Värsta sedan krigsstarten” – Ryssland pressas rejält

Orsakade kaos på 90-talet

Ryssland har bekräftat att byteshandel nu sker. Det påstås dock att antalet transaktioner är “obetydligt” jämfört med det totala antalet utrikeshandelsavtal.

– Byshandelstransaktioner inom utlandet möjliggör utbyte av varor och tjänster med utländska företag utan behov av internationella transaktioner, uppges det stå i ett dokument från ryska finansdepartementet som Reuters har tagit del av.

När byteshandel infördes på 1990-talet efter att Sovjetunionen fallit orsakade det kaos på marknaden, bland annat på grund av svårigheter att fastställa varornas värde.

På den tiden var det brist på kontanter, gigantisk inflation och upprepade devalveringar som drev på byteshandeln.

LÄS MER: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen