Nästan alla svenskar får ny lön – dessa datum gäller

2025 01 15

Den här veckan inleds förhandlingarna i den ovanligt stora avtalsrörelsen.

Årets avtalsrörelse är den mest omfattande sedan 2007 och omkring 500 nya centrala löneavtal ska tecknas.

En följd blir att nästan alla som är anställda i Sverige kommer att få nya löner.

De flesta kommer att stå klara redan under våren, enligt fackförbundet Vision.

Avtalen gäller både för anställda i privat och offentlig sektor och först ut är facken och arbetsgivarna i industrin.

– Eftersom vi befinner oss i en lågkonjunktur och kommunernas och regionernas ekonomi på många håll är dålig är det viktigt att säkra löneökningarna, säger Visions förhandlingschef Eva-Lotta Nilsson i ett uttalande.

Direkt avgörande

I november deklarerade facken i industrin att man kräver löneökningar på 4,2 procent 2025.

Samma krav ställs från Kommunal och övriga LO-fack som ingår i samma samordning.

Och vad som sker med den första yrkesgruppen blir av vikt för alla kommande förhandlingar.

– Industrins avtal är riktmärke för avtalen på övriga arbetsmarknaden. När märket är satt väntar omförhandlingar av flera hundra avtal i alla andra branscher, förklarar Svenskt Näringsliv.

Då går de flesta avtal ut

Redan den 31 mars går majoriteten av de nuvarande kollektivavtalen ut och senast då behöver de nya avtalen vara på plats.

Det gäller exempelvis för industrin, kommuner och regioner, handeln, hotell- och restaurang och transportsektorn.

Och det väntar “extra svåra privata förhandlingar” i år, enligt Kommunal.

– Här kan det bli extra långdragna förhandlingar, i alla fall när det gäller vårdavtalen. Det beror på att fack och arbetsgivare aldrig lyckades komma överens om reglerna för dygnsvila, som nu kan hamna i de vanliga avtalsförhandlingarna i stället.

Pengar till sommaren

För alla som ingår i gruppen vars avtal går ut sista mars är den stora frågan när den nya lönen kommer att synas på kontot.

Det preliminära svaret är i början av sommaren.

– Ambitionen är att lönen ska vara klar så snart som möjligt, men senast till midsommar, säger Eva-Lotta Nilsson.

Kommunal, som samlar 500 000 medlemmar, har samlat alla viktiga datum att hålla koll på under förhandlingarna på sin hemsida som du hittar genom att klicka här.

LÄS MER: Löneökning för Sveriges 30 vanligaste yrken – hela listan

Foto: Y. Krukao

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen