RÅDET TILL KRISTERSSON: ”Förstå vad som är bäst för Trump – inte för Sverige”

2025 01 19

Statsminister Ulf Kristersson (M) får råd från oväntat håll om hur han ska förhålla sig till USA:s nyvalda president Donald Trump.

Imorgon tillträder Donald Trump som amerikansk president, vilket kommer att påverka hela världen. Så även Sverige.

Frågan är hur Sveriges statsminister Ulf Kristersson bör agera för att skapa goda relationer till Trumps USA och undvika problem.

Nu får han ett oväntat råd från en tidigare rådgivare till Trump.

”Fundera på vad som är bäst för Trump”

John Bolton är tidigare nationell säkerhetsrådgivare till Donald Trump.

Han säger i SVT:s Politikbyrån att den svenska statsministern måste skapa en god personlig relation till Trump – men också förstå hur Trump fungerar.

Vill man hålla sig på god fot med Trump så måste man fokusera på vad som är bra för honom – inte för Sverige.

– Vid varje tillfälle bör man fundera på vad som är bäst för Trump. Inte vad som är bäst för Sverige eller USA utan vad som är bäst för Trump. Sen får statsministern ta reda på hur det rimmar med vad som är bäst för Sverige, säger John Bolton till kanalen.

Spända relationer till EU

För att nå fram till Trump måste man alltså ge den tillträdande presidenten en känsla av att hans intressen och behov kommer först, menar säkerhetsrådgivaren.

Relationen mellan Trump och EU-länderna riskerar att bli spänd, av flera orsaker.

Nyligen har Trump bland annat hotat med att ta kontroll över Grönland, som tillhör Danmark.

Något som även den svenska statsministern har reagerat mot.

– Vi accepterar inte att landsgränser ritas om med hot eller våld, sade Ulf Kristersson till Expressen nyligen.

”Umgår mer med honom”

Kristersson har flera gånger träffat Trump, bland annat i samband med Sveriges Natoanslutan, då den svenska statsministern var i USA.

I december mötte Kristersson Trump i Paris i samband med återinvigningen av Notre Dame. Han hann då ha ett kort samtal med den nyvalda amerikanska presidenten.

John Bolton understryker vikten av att ha goda personliga relationer till Trump, som lägger väldigt stor vikt vid det.

– Om er statsminister inte spelar golf borde han börja. Umgås mer med honom så att han känner sig mer bekväm, säger han till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


16 sep 2015

Ny typ av fartkamera i Sverige – nu kommer man inte undan

2025 09 16

Trafikverket växlar upp för att stärka säkerheten ute på landets vägar.

Redan idag finns det omkring 2 500 trafiksäkerhetskameror, ofta kallade fartkameror, runtom i Sverige.

Enligt Trafikverket bidrar kamerorna till sänkt hastighet och räddar liv.

– Trafiksäkerhetskamerorna i landet räddar närmare 30 liv per år och fler än 70 personer per år från att bli allvarligt skadade i trafiken. Vi vill inte att någon ska behöva åka fast för fortkörning, men vi gör allt vi kan för att människor inte ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, säger Jonas Nygren från myndigheten, i ett uttalande.

Ny typ sätts upp

I dagarna gav Trafikverket besked om att fler kameror är på väg ut. Den här gången i Småland.

Men en av kamerorna sticker ut. Det handlar nämligen om en ny typ, rapporterar SR.

Det nya är att den tar ännu skarpare bilder och lättare upptäcker hastighetsöverträdelser vid exempelvis omkörningar.

Nu ska det med andra ord bli svårare att komma undan jämfört med vad det varit tidigare.

Kameran som nu testas ska placeras på väg 151 mellan Hestra och Värnamo. 

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU.

Prioriterar landsbygden

Enligt Trafikverket kommer många av de nya kamerorna som sätts upp att prioriteras på vägarna ute på landsbygden. Där vet myndigheten att många kör för fort.

Kamerorna placeras på vägar med mycket trafik, höga hastigheter och hög olycksrisk. Alla kameror placeras synligt. I varje kamera finns ett system som mäter fordonets hastighet med hjälp av radar, framhäver Trafikverket.

LÄS MER: Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

Avlivar myten

Det har länge florerat rykten om att fartkamerorna till stor del står avstängda. Trafikverket har tidigare hävdat att det inte stämmer.

– Endast de som kör för fort fotograferas och registreras. Alla kameror är direktkopplade till Polisen och fungerar både dag och natt, under hela året.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


16 sep 2015

Inte hänt sedan 90-talet – krisdrag från Ryssland

2025 09 16

Ryssland tar till ett nytt krisdrag för att försöka kringgå västerländska sanktioner.

För första gången sedan 1990-talet har Ryssland infört traditionell byteshandel i den ryska utrikeshandeln.

Exempelvis byts vete mot kinesiska bilar och linfrön mot byggmaterial.

– Kinesiska banker är rädda för att hamna på sanktionslistor, under sekundära sanktioner, så de accepterar inte pengar från Ryssland, säger en källa inom betalningsmarknaden till Reuters.

25 000 sanktioner

Ryssland har under de senaste åren förstärkt sina band med Kina. Även Indien tillhör länderna som diktaturen handlar mest med.

Att Putinregimen nu återinfört byteshandel visar hur mycket kriget i Ukraina har “förvrängt” handelsrelationerna för ett land som är världens största producent av naturresurser, framhåller Reuters.

Totalt har västvärlden och dess allierade infört över 25 000 sanktioner mot Ryssland till följd av den olagliga invasionen av Ukraina.

Utåt sett har diktatorn Vladimir Putin påstått att den ryska ekonomin ändå är i toppslag.

Men.

– Framväxten av byteshandel är ett symtom på avdollarisering, sanktionstryck och likviditetsproblem bland partners, säger Maxim Spassky, sekreterare för generalrådet för den rysk-asiatiska unionen för industrialister och entreprenörer, till nyhetsbyrån.

LÄS MER: ”Värsta sedan krigsstarten” – Ryssland pressas rejält

Orsakade kaos på 90-talet

Ryssland har bekräftat att byteshandel nu sker. Det påstås dock att antalet transaktioner är “obetydligt” jämfört med det totala antalet utrikeshandelsavtal.

– Byshandelstransaktioner inom utlandet möjliggör utbyte av varor och tjänster med utländska företag utan behov av internationella transaktioner, uppges det stå i ett dokument från ryska finansdepartementet som Reuters har tagit del av.

När byteshandel infördes på 1990-talet efter att Sovjetunionen fallit orsakade det kaos på marknaden, bland annat på grund av svårigheter att fastställa varornas värde.

På den tiden var det brist på kontanter, gigantisk inflation och upprepade devalveringar som drev på byteshandeln.

LÄS MER: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen