Kristersson rasar mot EU – ”Djupt provocerande”

2025 01 31

Statsminister Ulf Kristersson (M) rasar mot EU-regler i en just nu väldigt aktuell fråga.

Europa har fått allt större behov av att bygga ut försvaret och satsa på försvarsindustrin sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

EU-länder vill både bygga upp sin egen försvarsförmåga och framför allt kunna stödja Ukraina i kriget.

Men EU-regler gör det svårt att få stöd från Europeiska investeringsbanken (EIB), vilket nu får statsminister Kristersson att rasa, rapporterar SR.

EU-regler ”djupt provocerande”

Många anser att EIB borde kunna göra större investeringar i europeisk försvarsindustri.

Men i dagsläget försvåras detta av bankens hållbarhetsregler.

Ulf Kristersson och regeringen är starkt kritiska mot EIB:s och EU:s regler.

– Det är djupt provocerande att EU nu har regler som begränsar försvarsindustrins möjligheter att snabbt växa, att hjälpa Ukraina, och att vi har skapat hållbarhetsregler som i praktiken antyder att det som nu räddar liv i Ukraina inte skulle vara en hållbar industri, säger Ulf Kristersson till radiokanalen.

Sverige har nu tillsammans med flera andra länder skickat ett brev till EIB där de kräver att bankens hållbarhetsregler ändras.

– Det måste helt enkelt ändras, tillägger statsministern.

”Är inte ett försvarsdepartement”

EIB har redan lättat på sina regler något. Nu tillåts investeringar i produkter med dubbla användningsområden, alltså produkter som kan användas både av försvaret och i det civila samhället, enligt radiokanalen.

Men Sveriges regering, tillsammans med 18 andra EU-länder som har skrivit under brevet, anser att reglerna måste lättas ytterligare.

EIB siktar på att investera 95 miljarder euro under 2025, rapporterar Euronews.

Av dessa pengar är det dock bara 2 miljarder euro som investeras i säkerhets- och försvarsindustrin. Resten investeras i alltifrån clean-tech och AI till hållbara bostäder, enligt kanalen.

Chefen för EIB understryker att bankens primära uppgift inte är att stödja försvarsindustrin.

– Jag vill vara väldigt tydlig: vi är inte ett försvarsdepartement. Vi är Europas investeringsbank och vi uppfyller vårt mandat med ett mycket proaktivt tillvägagångssätt, säger EIB-chefen Nadia Calviño, enligt Euronews.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen