SVERIGE: Stor förändring kan vänta alla som rattsurfar

2025 02 01

För sju år sedan förbjöds rattsurfning.

Men det är fortfarande många som använder mobiltelefonen när de kör bil.

Under 2024 bötfälldes över 19 000 bilister för så kallad rattsurfning, en ökning med 20 procent jämfört med 2023.

“Oacceptabelt”, menar riksförbundet M Sverige, som vill se en böteshöjning för rattsurfare.

“Allvarligt hot”

M Sverige framhåller att “rattsurfning utgör ett allvarligt hot mot trafiksäkerheten och nu krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder”. 

De uppmanar nu såväl politiker som Polisen att agera.

– Den som rattsurfar har sämre överblick och längre reaktionstid. Risken att råka ut för en olycka ökar med 23 gånger för den som sms:ar och samtidigt framför ett fordon, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på Riksförbundet M Sverige.

Flera krav

Här är kraven som M Sverige nu ställer:

- Höjt bötesbelopp: Det nuvarande bötesbeloppet på 1 500 kronor är inte tillräckligt avskräckande.

- Fler poliskontroller: Polisen behöver resurser för att genomföra fler trafikkontroller och se till att rattsurfare stoppas och lagförs.

- Bättre utbildning och attitydförändring: För att minska rattsurfning på sikt behöver vi en bred utbildningsinsats.

“Måste vänta”

Jacob Sidenvall påminner alla bilister om vikten av att undvika rattsurfning.

– Behöver du sms:a eller på annat sätt hålla i telefonen måste du vänta tills du stannat på exempelvis en rastplats, säger han.

– Om man tänker använda mobilens kartfunktion bör man starta denna innan man kör i väg.

Även poliser

Det är inte bara M Sverige som vill se höjda böter för rattsurfare.

En annan som vill se att initiativ tas är Andreas Englund, trafikpolis i Norrköping.

– Jag skulle kunna se en dubbling av bötesbeloppet. I nuläget har vi maxböter för fortkörning på 4 000 kronor. Kommer vi upp i de trakterna så blir det mer kännbart, säger han till Norrköpings tidningar.

Han hänvisar till hur det fungerar i Norge - där bötesbeloppet successivt har höjts från 1 500 kronor till 9 700 kronor.

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor explosion i New York – folk flyr lågorna

2025 11 06

En massiv explosion har inträffat i New York City.

Sju brandmän har förts till sjukhus efter att en bil exploderat i stadsdelen Bronx.

Det handlar om en explosion utöver det vanliga. Den lokala tidningen New York Post beskriver den som ”häpnadsväckande”.

– Böljande eldflammor och rökplymer reser sig högt över över gatan, skriver tidningen med hänvisning till filmklipp som fångat händelsen.

Andra videoklipp visar hur folk flyr i panik från lågorna.

– Bilder från efterdyningarna av bränderna visar utbrända fordon och trottoarer täckta av sot och skräp, rapporterar tidningen.

”Anses vara allvarliga”

Skadeläget är ännu oklart för de sju brandmänn som skadades i explosionen. Samtliga har förts till  sjukhuset Jacobi Hospital i Bronx.

Sheldon Temperman, läkare på Jacobi Hospital, beskriver läget som allvarligt men stabilt. 

– Brännskadorna anses vara allvarliga, men inte livshotande. De är vakna, alerta och kan prata, säger han till New York Post.

– En eldmur tornade upp sig och omringade dem. Jag kommer att vara orolig tills alla är hemma, men vi förväntar oss att de kommer att återhämta sig från sina skador, fortsätter läkaren.

Oklara omständigheter

Det är oklart vad som orsakat den massiva explosionen.

Händelsen utreds av två myndigheter – Bureau of Fire Investigation och Bureau of Fire Prevention.

LÄS MER: UPPGIFTER: Sverige nära jätteaffär

FAKTA: Explosioner

- En explosion är en snabb process som frigör energi och ger upphov till en tryckvåg. Exempel: expansion av en komprimerad gas när dess behållare brister, förbränning av en luft–bränsleblandning i en motor, explosivt vulkanutbrott eller explosion av en stjärna (supernova).

- Förbränning kallas det då reaktionszonen utbreder sig långsammare än ljudhastigheten i mediet, detonation då reaktionszonen utbreder sig snabbare än ljudhastigheten.

Källa: Mediapoolen Västra Götaland

LÄS OCKSÅ: Trippelattack mot Ryssland

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


Magdalena Andersson bestört: “Det är för jävligt”

2025 11 06

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson pekar ut ett växande problem som riskerar att tvinga folk till tystnad.

Under Bokmässan tidigare i höstas var både S-ledaren och kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S) från Göteborg på plats.

Den senaste lät då sin dotter och träffa Magdalena Andersson och lade senare upp en bild på mötet på sin Instagram.

Kort efteråt skrev och hotade en person att kommunalrådet borde “bli fråntagen sin dotter” och att personen “önskade att hon blir våldtagen och mördad av somalier, afghaner eller annan skit”, rapporterar GP.

S-ledaren: "För jävligt"

Andersson har nu fått ta del av uppgifterna om hotet.

Hon reagerar med bestörtning.

– Det säger något om hur brutaliserat tonläget är på sociala medier. Det är för jävligt att en företrädare, eller någon, ska behöva utstå sådant, säger Magdalena Andersson till lokaltidningen.

S-ledaren menar att hoten mot politiker är farligt för demokratin. Det kan leda till att folk inte vågar uttrycka sina åsikter och engagera sig, menar partiledaren.

Hon drar paralleller till mordet på tidigare statsministern Olof Palme och terrordådet på Utöya i Norge.

– Att det kan leda till döden har vi sett. Det är därför ord spelar roll.

Avgick efter hot

För tre veckor sedan valde Centerpartiets ledare Anna-Karin Hatt oväntat att avgå. Hennes förklaring var just den ökade hotbild mot henne som person.

– När man känner att man alltid behöver se sig över axeln och inte kan känna sig trygg i sitt eget hem, då har det kommit för nära, sade Anna-Karin Hatt på en pressträff vid tillfället.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Flera politiker har vittnat om samma sak.

I januari gick regeringen fram med förslaget att införa en skyldighet för kommuner och regioner att förebygg att kommunal- och regionråd utsätts för skada till följd av hot och våld. 

– Hot mot förtroendevalda är något som vi aldrig får acceptera – ytterst är det ett hot mot demokratin. Det finns en lucka i lagstiftningen när det gäller ansvaret för lokala politikers säkerhet. Den luckan täpper vi nu till, och med det kan säkerheten stärkas för medborgarnas valda företrädare i kommuner och regioner, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) då. 

Lagändringen trädde i kraft 1 juli tidigare i år.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen