19jan2026

Plötslig vändning om invandringen – ny lag får stort genomslag

2025 02 03

Migrationsverket har tidigare meddelat att cirka 9 500 personer beräknas söka asyl i Sverige under 2025.

Nu justeras siffran. 

Migrationsverket sänker prognosen för antalet asylsökande. Den nya siffran landar på 7 000 personer, en minskning med 2 500 asylsökande jämfört med föregående prognos.

Ett nytt beslut från Tidöpartierna pekas ut som den viktigaste orsaken till minskningen. I december skärpte regeringen och SD kraven på asylsökande som får avslag på sin ansökan.

Den nya lagändringen innebär att asylsökande som fått avslag blir tvungna att lämna Sverige innan de kan ansöka på nytt. En ny asylansökan kan dessutom inte genomföras förrän efter fem år.

Maria Mindhammar, generaldirektör för Migrationsverket, bekräftar att lagändringen ligger bakom den reviderade prognosen.

– Sänkningen beror framför allt på regeringens förslag om ändrade preskriptionsregler och att möjligheten att söka asyl igen utan att lämna landet tas bort, säger hon.

– Vi bedömer därför att de förändrade reglerna kommer att påverka det totala antalet asylsökande. Men även när det gäller de som söker asyl för första gången, utan preskriberat ärende, fortsätter den nedåtgående trenden.

Personer som utgör säkerhetsrisk

Prognosen för antalet inkomna ansökningar om medborgarskap skrivs också ner, till 63 000 ansökningar 2025 och 64 000 ansökningar 2026.

I början av året fick Migrationsverket ett uppdrag från regeringen om att vidta åtgärder för att motverka att personer som utgör en säkerhetsrisk beviljas medborgarskap.

Migrationsverket ska samråda med Säkerhetspolisen och Polismyndigheten för att stärka säkerheten i medborgarskapsärenden.

–  Det är i dagsläget inte möjligt att bedöma hur uppdraget kommer att påverka antalet fattade beslut. Vi kommer därför att återkomma med en ny bedömning för antalet avgjorda medborgarskapsärenden åren 2025 till 2028 i den prognos som presenteras i april, säger Maria Mindhammar.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 13

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen