Plötsligt besked om räntan – riksbankschefen säger nej

2025 02 04

Den 29 januari sänkte Riksbanken styrräntan från 2.50 till 2.25 procent.

Beskedet innebär att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan i maj 2024.

Men nu är det slut på sänkningarna.

Det fastslår riksbankschef Eric Thedéen. 

– Min bedömning är att styrräntan i och med dagens beslut förmodligen har sänkts tillräckligt mycket. En uppgång i den ekonomiska aktiviteten mot slutet av 2024 ger stöd till den bedömningen och till de prognoser vi publicerade i december, säger han enligt protokollet från Riksbankens senaste penningpolitiska möte.

Vidare förutspår Thedéen att Sveriges ekonomi kommer återhämta sig under 2025 ”utan betydande risk för att inflationen ska avvika från målet”.

– I detta läge bedömer jag att det är klokt att inte ha alltför bråttom, det vill säga ha ett visst mått av tålamod, med ytterligare eventuella förändringar av styrräntan.

Öppnar för höjning och sänkning

Förste vice riksbankschef Anna Breman bedömer att Riksbankens prognos för styrräntan står sig i stora drag.

Hon betonar dock att läget kan förändras snabbt, bland annat på grund av osäkerheter i omvärlden som kan påverka Sveriges utrikeshandel.  

– Det är viktigt att ha beredskap både för att kunna sänka och höja styrräntan om utsikterna ändras. Min bedömning är dock att sannolikheten för att nästa steg blir en ytterligare räntesänkning är större än att nästa steg blir en höjning, säger Breman.

”Insatserna är höga”

Riksbanken har tidigare framhållit att flera faktorer kan påverka den ekonomiska utvecklingen och därmed även styrräntan framöver.

Den ekonomiska politiken i USA och Europa och den geopolitiska osäkerheten väcker störst oro, men det finns också risker kopplade till återhämtningen i svensk ekonomi och kronans växelkurs.

– Återhämtningen i Sverige är också beroende av tillväxtutsikterna hos våra viktigaste handelspartners, där utvecklingen i euroområdet är en källa till betydande oro. Osäkerheten om utformningen av USA:s handels- och säkerhetspolitik är som bekant också stor, och insatserna är höga, säger Eric Thedéen och tillägger:

– Dessa omständigheter leder dessutom till stora rörelser i räntor och valutakurser, som även påverkar Sverige. Skulle slutsatsen bli att USA växer snabbare med tilltagande inflationsrisker och stigande långa räntor som följd så kommer det även påverka riskbilden i Sverige.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen