Ryssland transporterar ”oövervinnerligt vapen”

2025 02 07

Ryssland förflyttar det interkontinentala ballistiska robotsystemet Jars.

Det ryska försvarsdepartementet har publicerat ett filmklipp på Telegram som visar hur det kärnvapenkapabla robotsystemet transporteras på vägarna.

Enligt departementet ska ryska styrkor öva med Jars i Volga-regionen i sydvästra Ryssland.

Se videon genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

”Oövervinnligt vapen”

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har kallat Jars-systemet för ett ”oövervinnerligt vapen”.

Det ballistiska robotsystemet har en räckvidd på 12 000 kilometer och har förmåga att bära flera kärnstridsspetsar.

En robot kan bära upp till tio kärnstridsspetsar och kan träffa sitt mål med en precision på 250 meter.

– Robotarna har en explosiv kapacitet på cirka en miljon ton. De kan utplåna en liten stad, har ett ukrainskt militärkonto på Telegram rapporterat.

Vill sprida skräck

Övningen ses som ytterligare ett försök från Moskva att visa upp sin kärnvapenarsenal för västvärlden.

Vladimir Putin har genomgående viftat med sina massförstörelsevapen sedan han fattade beslut om att invadera Ukraina.

Fakta Rysslands kärnvapenarsenal

- Ryssland innehar tillsammans med USA drygt 90 procent av världens kärnvapen.

- Landets totala antal beräknas till 5 977 stycken.

- Av världens 12 700 kärnvapen finns mer än 9 400 i militära lager för användning.

- Cirka 3 730 är utplacerad på robotar eller på bombplansbaser. 

- Av dessa är cirka 2 000 amerikanska, ryska, brittiska och franska kärnstridsspetsar som är redo att användas med kort varsel.

- År 2019 uppskattade Totalförsvarets forskningsinstitut att det ryska försvaret har omedelbar tillgång till runt 700 taktiska kärnstridsspetsar. Det vill säga vapen som kan användas i vanliga vapensystem, där konventionella stridsspetsar byts ut mot kärnstridsspetsar.

Källor: Federation of American Scientists resp Totalförsvarets forskningsinstitut

SE VIDEON GENOM ATT KLICKA HÄR

Foto: Skärmdump Rysslands försvarsdepartement

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort ras vid museum – flera turister på platsen

2025 07 08

Ett större ras har inträffat vid Gruvmuseet i Norberg.

Nu inleds en räddningsinsats. 

Flera patruller från både räddningstjänsten och polisen har larmats till platsen.

"30-40 meter"

Enligt SOS Alarm handlar det om ett ras i ett gruvhål med en diameter på cirka 30-40, rapporterar Expressen. 

– Flera turister ska ha befunnit sig vid platsen i samband med händelsen, framhåller polisen i ett uttalande.

Sätter upp stängsel

I nuläget finns det inga uppgifter om personskador.

– Markägare och kommunen är informerade och kommer att sätta upp extra stängsel kring gruvhålet, uppger polisen.

Området avstängt

Norbergs kommun har kommenterat händelsen i ett inlägg på Facebook.

Enligt kommunen har ett ras skett vid sidan av Gruvmuseumet.

– Tills vidare är området avstängt. Även Linnevägen är avstängd framför museet.

Norbergs kommun kommer uppdatera löpande om händelseutvecklingen.

LÄS MER: Två personer har hittats döda

FAKTA: Gruvmuseet i Norberg

- Norbergs Gruvmuseum ligger i Kärrgruvan, strax utanför Norbergs centrum. Här kan besökare ta del av Norbergs tusenåriga historia av bergsbruk och järnhantering.

Museet är idag inrymt i byggnaden ovanför Risbergs konstschakt - och om besökare vill kan man kika ner i schaktet. I gruvmuseet finns idag linspelsdriven hisskorg för persontransporter, ett matrum, ett litet förmanskontor och en smedja. Här finns borrsmedens redskap och den gamla träpusten som fortfarande används.

- I museet finns också fotografier, modeller och föremål som skildrar gruvhanteringens historia. Besökare kan även lära dig mer om det pumpsystem som användes för att pumpa vatten ur gruvorna.

- Bakom Gruvmuseet finns Mossgruveparken där besökare kan vandra en slinga mellan vattenfyllda dagbrott och gruvor.

Källa: Visit Norberg

 

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Fruktad geting nära Sverige

2025 07 08

Den invasiva sammetsgetingen har upptäckts nära Sverige.

Nu varnar experter för getingens ankomst.

– Trots att den är släkt med vår svenska bålgeting, kan den orsaka stor ekologisk skada om den kommer till Sverige, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, till TV4.

Jordbruket kan drabbas

Sammetsgetingen är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 

Om insekten etablerar sig i naturen kan det få ödesdigra konsekvenser för det ekologiska systemet.

Eftersom sammetsgetingar äter andra getingar och honungsbin har den en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, rapporterar Naturvårdsverket.

Om getingen etablerar sig i Sverige skulle antalet pollinerande getingar och bin minska. Det skulle i sin tur få direkta följder för pollineringen av blomväxter, som kommer att minska när de viktiga insekterna blir färre.

Enligt Naturvårdsverket skulle en sådan utveckling slå mot flera branscher.  

– Kommersiell honungsproduktion och jordbruket kan drabbas, varnar myndigheten.

Snart här

Sammetsgetingen kommer ursprungligen från östra Asien.

Enligt biologen Didrik Vanhoenacker är det sannolikt att getingen kommer till Sverige.

– Men det kan ta allt från några år upp till 20 år innan den etablerar sig, säger han till TV4.

FAKTA: Sammetsgeting

- Sammetsgetingen har gulbrun panna/ansikte och svart huvud/bakhuvud med mörka antenner. Mellankroppen är helt svart med en sammetslik behåring.

- Bakkroppen är mörkt brun till svart med ett orange band på fjärde bakkroppsegmentet. Höfter och lår är mörka medan skenben och fot är gula. Drottningar blir upp till 30 mm, arbetare upp till 25 mm långa. 

- Modeller som beräknat var arten idag skulle kunna etablera sig i Europa visar att sammetsgetingen sannolikt skulle kunna etablera sig i södra Sverige redan idag. Arten finns idag framför allt i Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

- Sammetsgeting kan spridas långa sträckor genom att honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i olika gods, till exempel virkesupplag och krukor, som sedan exporteras och transporteras. En spridning på lokal och regional nivå sker på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala. 

Källa: Naturvårdsverket

Foto: A. Faeth

Text: Redaktionen