Oro efter skolmassakern: Barn kallas för ”potentiella skolskjutare”

2025 02 07

Rikard Andersson, 35, misstänks för skolmassakern i Örebro som kostade tio människor livet.

Den misstänkte gärningsmannen beskrivs som en ”enstöring” som drog sig undan från allmänheten.

I Örebro gick Andersson i en klass för personer med asperger och autism.

Riksförbundet Attention är ett förbund som sprider kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), till exempel autism.

Nu varnar förbundet för att det fruktansvärda dådet kommer öka stigmatiseringen av barn med autism.

– Svaret på varför någon vill skjuta andra människor kan inte sökas i någon psykiatrisk diagnos, säger Anki Sandberg, ordförande för Attention.

”Känner en oro att mitt barn ska utsättas”

Anki Sandberg befarar att skolskjutningen kan leda till en tillfällig stigmatisering av neuropsykiatriska diagnoser, vilket även flera föräldrar larmar om.

– Jag känner en oro att mitt barn ska utsättas för detta. Om han felaktigt blir stämplad som våldsam kan det leda till att han blir isolerad, utfryst och får nedsatta möjligheter i skolan och samhället, framhåller en mamma till en son med autism i en kommentar till TV4.

Mamman berättar att hon fått uppgifter om att flera barn med autism kallats för "farliga" och "potentiell skolskjutare" av sina skolkamrater efter skolskjutningen i Örebro.

Vanlig diagnos

I dag har omkring 10 procent av alla skolelever någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Autism är en av de vanligaste diagnoserna.

Det saknas belägg för att personer med NPF-diagnoser är mer våldsamma än andra människor.

– Diagnoserna har blivit vanligare, minst tio procent av alla barn, och människor som begår extrema våldshandlingarna är ju trots allt väldigt få, säger Anki Sandberg och tillägger:

– Forskningen pekar på att det just är utanförskapet där man isolerar sig, hyser agg mot samhället och inte träffar andra mer än på nätet som kännetecknar våldsverkare av det här slaget.

– Till alla barn vill vi säga att vi förstår er oro, men neuropsykiatriska diagnos är inte orsaken till våld. De kan innebära utmaningar och vissa svårigheter, men numera finns så mycket kunskap att de allra flesta kan hitta sätt att hantera sin vardag.

Foto: A. Fotos

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen