Jättesmäll för svenska företag – sämsta på 30 år

2025 02 10

Inte sedan 1996 har så många svenska företag gått i konkurs som nu.

Över 10 000 svenska företag gick i konkurs förra året, något som Marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om. Det är den högsta siffran sedan 1996.

Dessutom ligger ytterligare över 16 000 företag illa till, då man har fått uppskjuten skatt som snart måste betalas.

Helen Olsson är en av de företagare som drabbats. Hon har drivit en möbelbutik i Åkersberga tillsammans med sin man i över 30 års tid – men nu är det slut med det.

– Det här är så mycket mer än en konkurs, det är en avveckling av ett liv, säger Olsson till SR.

Ökade kostnader och minskad lönsamhet tvingade dock Olsson att till sist lägga ner affären som hennes pappa en gång startade.

– Vi hoppades in i det sista att det skulle gå att ordna på något sätt, avslutar hon.

Ljusa trenden: “Tyvärr för tidigt”

I januari i år såg det dock något bättre ut än under samma månad förra året.

Antalet konkurser sjönk ner till 903 företag under månaden, vilket drabbade över 4 000 anställda.

En minskning med minst 15 procent jämfört med 2024.

Dock är det ännu alldeles för tidigt att börja hoppas på ljusare tider, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

– Tyvärr är det för tidigt att se detta som ett trendbrott. Många företag kämpar fortfarande med lönsamheten och sin överlevnad, fortsätter han.

Läs mer: Bransch skriker efter personal – behöver anställa 65 000

“En extraordinär händelse”

Alla branscher – förutom åkeribranschen – ser en ökad lönsamhet i januari jämfört med förra året, men Henrik Jacobsson varnar för att stirra sig blint på siffrorna.

– Det är glädjande att konkurserna inte stigit denna månad, även om det är en högre siffra än vad vi normalt ser för en enskild månad, säger Jacobsson och fortsätter:

– Minskningen var dock väntad, då vi förra året registrerade nästan 150 konkurser kopplade till ett och samma bedrägeri. Det var en extraordinär händelse som drev upp siffrorna, säger Jacobsson.

Läs också: ICA slår larm – prissmäll kan vänta svenska kunder

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen


JUST NU: Stort ras vid museum – flera turister på platsen

2025 07 08

Ett större ras har inträffat vid Gruvmuseet i Norberg.

Nu inleds en räddningsinsats. 

Flera patruller från både räddningstjänsten och polisen har larmats till platsen.

"30-40 meter"

Enligt SOS Alarm handlar det om ett ras i ett gruvhål med en diameter på cirka 30-40, rapporterar Expressen. 

– Flera turister ska ha befunnit sig vid platsen i samband med händelsen, framhåller polisen i ett uttalande.

Sätter upp stängsel

I nuläget finns det inga uppgifter om personskador.

– Markägare och kommunen är informerade och kommer att sätta upp extra stängsel kring gruvhålet, uppger polisen.

Området avstängt

Norbergs kommun har kommenterat händelsen i ett inlägg på Facebook.

Enligt kommunen har ett ras skett vid sidan av Gruvmuseumet.

– Tills vidare är området avstängt. Även Linnevägen är avstängd framför museet.

Norbergs kommun kommer uppdatera löpande om händelseutvecklingen.

LÄS MER: Två personer har hittats döda

FAKTA: Gruvmuseet i Norberg

- Norbergs Gruvmuseum ligger i Kärrgruvan, strax utanför Norbergs centrum. Här kan besökare ta del av Norbergs tusenåriga historia av bergsbruk och järnhantering.

Museet är idag inrymt i byggnaden ovanför Risbergs konstschakt - och om besökare vill kan man kika ner i schaktet. I gruvmuseet finns idag linspelsdriven hisskorg för persontransporter, ett matrum, ett litet förmanskontor och en smedja. Här finns borrsmedens redskap och den gamla träpusten som fortfarande används.

- I museet finns också fotografier, modeller och föremål som skildrar gruvhanteringens historia. Besökare kan även lära dig mer om det pumpsystem som användes för att pumpa vatten ur gruvorna.

- Bakom Gruvmuseet finns Mossgruveparken där besökare kan vandra en slinga mellan vattenfyllda dagbrott och gruvor.

Källa: Visit Norberg

 

Foto: 

Text: Redaktionen


JUST NU: Fruktad geting nära Sverige

2025 07 08

Den invasiva sammetsgetingen har upptäckts nära Sverige.

Nu varnar experter för getingens ankomst.

– Trots att den är släkt med vår svenska bålgeting, kan den orsaka stor ekologisk skada om den kommer till Sverige, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, till TV4.

Jordbruket kan drabbas

Sammetsgetingen är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 

Om insekten etablerar sig i naturen kan det få ödesdigra konsekvenser för det ekologiska systemet.

Eftersom sammetsgetingar äter andra getingar och honungsbin har den en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, rapporterar Naturvårdsverket.

Om getingen etablerar sig i Sverige skulle antalet pollinerande getingar och bin minska. Det skulle i sin tur få direkta följder för pollineringen av blomväxter, som kommer att minska när de viktiga insekterna blir färre.

Enligt Naturvårdsverket skulle en sådan utveckling slå mot flera branscher.  

– Kommersiell honungsproduktion och jordbruket kan drabbas, varnar myndigheten.

Snart här

Sammetsgetingen kommer ursprungligen från östra Asien.

Enligt biologen Didrik Vanhoenacker är det sannolikt att getingen kommer till Sverige.

– Men det kan ta allt från några år upp till 20 år innan den etablerar sig, säger han till TV4.

FAKTA: Sammetsgeting

- Sammetsgetingen har gulbrun panna/ansikte och svart huvud/bakhuvud med mörka antenner. Mellankroppen är helt svart med en sammetslik behåring.

- Bakkroppen är mörkt brun till svart med ett orange band på fjärde bakkroppsegmentet. Höfter och lår är mörka medan skenben och fot är gula. Drottningar blir upp till 30 mm, arbetare upp till 25 mm långa. 

- Modeller som beräknat var arten idag skulle kunna etablera sig i Europa visar att sammetsgetingen sannolikt skulle kunna etablera sig i södra Sverige redan idag. Arten finns idag framför allt i Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

- Sammetsgeting kan spridas långa sträckor genom att honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i olika gods, till exempel virkesupplag och krukor, som sedan exporteras och transporteras. En spridning på lokal och regional nivå sker på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala. 

Källa: Naturvårdsverket

Foto: A. Faeth

Text: Redaktionen