29 oktober 2025

SVERIGE: Startar namninsamling om kontanter

2025 02 16

En namninsamling har startats som protest mot kontantutredningens förslag.

Debatten om kontanternas roll i samhället fortsätter att väcka känslor.

Många vill se att kontanternas användning ska lagstadgas för att se till att det går att använda när som helst, var som helst.

Organisationen Kontantupproret har nu startat en namninsamling i protest mot kontantutredningens förslag.

“Är otillräckligt”

Kontantupproret anser att kontantutredningensförslag inte är tillräckligt för att säkra möjligheten att använda kontanter överallt.

Därför har de startat en namninsamling.

– Kontantutredningens förslag (Fi2024/00068) räcker inte för att säkerställa att kontanter förblir ett betalmedel för alla i samhället, framhåller Kontantupproret.

– Vi anser att förslaget är otillräcklig och riskerar att skapa ett samhälle där kontanterna inte går att använda.

Ställer krav

I insamlingen ställer kontantupproret krav på en bredare lagstiftning som inte begränsar lagstadgad kontantanvändning till vissa företag och butiker.

– Enligt utredningen ska endast livsmedelsbutiker, apotek och myndigheter vara skyldiga att ta emot kontanter, fortsätter Kontantupproret.

– Detta inte tillräckligt – vi anser att alla företag, oavsett bransch, ska ta emot kontanter. Vi kräver en bred lagstiftning som säkerställer att kontanter fungerar i alla delar av samhället. 

Den som vill skriva under gör rätt i att besöka Kontantupprorets hemsida där insamlingen finns tillgänglig.

Digitaliserats i snabb takt

I Riksbankens betalningsrapport från förra året framgår att den svenska betalningsmarknaden har digitaliserats i snabb takt.

Kontanter och manuella betaltjänster har ersatts av kort, mobiltelefoner och internettjänster. 

Utvecklingen har lett till att betalningarna generellt har blivit snabbare, smidigare och billigare – vilket Riksbanken beskriver som positivt.

Finns problem

Centralbanken understryker dock att det finns utmaningar.

– Men det finns grupper i samhället som inte får tillgång till eller har svårt att använda digitala betaltjänster och därför hamnar i ett utanförskap, menar Riksbanken.

– Det finns även allvarliga problem med bedrägerier som riskerar att underminera förtroendet för betalningssystemet.

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: ”Personliga hot” – USA chockar européer

2025 11 03

USA uppges ha riktat personliga hot mot europeiska förhandlare.

Förhandlare som representerar USA ska enligt flera källor ha riktat personliga hot mot förhandlare från flera europeiska länder.

Hoten ska ha framförts i samband med FN-samtal.

Utsatta för personliga hot

Europeiska förhandlare uppges ha hotats i samband med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s möte i London förra månaden, rapporterar Politico.

IMO har föreslagit att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050, vilket flera europeiska länder har ställt sig bakom.

Men Trump-administrationen har starkt vänt sig emot förslaget – och enligt flera källor ska USA:s förhandlare ha riktat personliga hot mot sin europeiska motparter.

– Våra förhandlare hade aldrig tidigare sett detta i några internationella samtal, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

– Människor kallades in till USA:s ambassad i London och utsattes för skrämseltaktik, hot om rivna affärskontrakt och hot om att familjemedlemmar kan förlora visum, berättar tjänstemannen.

LÄS OCKSÅ: EU tvärvänder - viktigt besked för Ukraina

Utsattes för starkt tryck

Flera förhandlare ska ha återvänt hem skakade efter mötet.

– Vi fick återkoppling från ett antal personer som var involverade i förhandlingarna om det tryck de utsattes för, säger en annan tjänsteman till tidningen.

De amerikanska förhandlarna ska alltså ha hotat med konsekvenser både för länderna och för tjänstemännen personligen.

Bakgrunden är att president Trump och hans administration har kallat kampen mot global uppvärmning för ett ”lurendrejeri” och bland annat motsatt sig skatter på utsläpp inom handelssjöfarten.

USA har också öppet sagt att man utöver tullar och hamnavgifter kan överväga ”sanktioner mot tjänstemän som sponsrar aktivistdriven klimatpolitik”.

Det har tidigare rapporterats att bland annat Norge har utsatts för direkta hot i samband med förhandlingarna.

Efter förhandlingarna ledde en omröstning till beslutet att skjuta upp den föreslagna utsläppsskatten i ett år, vilket ses som en framgång för Trump-administrationens linje.

LÄS OCKSÅ: Nya missiler till Ukraina - ska slå till i Ryssland

Foto: G Skidmore samt European Parliament

Text: Redaktionen


3 november 2025

”Något stämmer inte” – nya uppgifter om Trumps hälsa

2025 11 03

USA:s president Donald Trump genomgick i oktober en MR-undersökning under en hälsokontroll på Walter Reed Military Hospital – sex månader efter sin senaste hälsokontroll.

Vita huset uppgav snabbt att läkarbesöket gått utmärkt, men nämnde inget om MR-undersökningen.  

Trump berättade senare att han genomgått en MR-undersökning. Varken presidenten eller Vita huset har dock förklarat varför den behövdes, vilket har lett till spekulationer om att information om Trumps hälsa har dolts.

Läkaren: ”Något stämmer inte”

Nu kommer nya uppgifter som spär på spekulationerna ytterligare.

Jeffrey Kuhlman, som tjänstgjort som läkare i Vita huset under tre presidenter, uppmärksammar att mer än fyra timmar hade reserverats för hälsokontrollen – något som enligt Kuhlman väcker frågor om besökets omfattning.

Förutom magnetkameraundersökningen kunde andra tester och förebyggande hälsokontroller ha utförts på Vita husets läkarmottagning på mindre än 15 minuter, hävdar läkaren.

– Det är ungefär en åtta minuter lång helikopterresa från South Lawn till Walter Reed. Så vi vet att han hade minst fyra timmar till sitt förfogande för att få medicinsk vård, säger han till The Hill.

– Det är något som inte stämmer, tillägger Kuhlman.

LÄS MER: Mötet kollapsade – Kreml ger nytt drastiskt besked till Trump

”Borde få veta”

Det finns ingen lag som fastslår att Vita huset måste dela med sig av information om presidentens hälsa.

Historikern Jacob Appel, som forskar om amerikanska presidenters hälsotillstånd, anser dock att Vita huset borde dela med sig av information om Trumps MR-undersökning.

– Vi borde få veta varför magnetkameraundersökningen gjordes, säger han till tidningen och påpekar att en MR-undersökning kan utföras av flera olika skäl.

– En magnetkameraundersökning kan göras för att kontrollera om det finns kognitiva problem. Det kan vara för att undersöka hjärtat, eller så kan presidenten ha vridit en fotled och man vill utesluta att han har en benfraktur. Det kan i princip vara nästan vad som helst.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch kollapsar – “en mardröm”

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen