NY MÄTNING: Vänsterpartiet ökar rejält i huvudstaden

2021 12 07

Med en ökning på hela 5 procentenheter klättrar Vänsterpartiet upp till 18 procent i Stockholm stad.

Den nya mätningen från Ipsos visar att Miljöpartiet är fortsatt vågmästare i Stockholms kommunpolitik – precis som partiet blev efter valet 2018 då De Gröna valde att stödja Alliansen i form av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och Liberalerna.

Stor vinnare och stor förlorare

Om Vänsterpartiet är den stora vinnaren så råder det inga tvivel om vilket parti som är den stora förloraren.

– Liberalerna har tappat hälften av sitt väljarstöd sedan valet 2018, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Partiet fick 10,1 % i valet 2018 men landar på nu 5 % i Ipsosmätningen som använder sig av avrundade siffror

November 2021

Här är Ipsos mätning för november 2021 jämfört med valresultatet i Stockholms stad 2018. 

                                                       Nov      Valet 2018

🔴Feministiskt Initiativ         1      -2,7
🔴Vänsterpartiet                   18      +5,1
🔴Socialdemokraterna     24        +2,0
🟢Miljöpartiet                          8         -0,6
🟢Centern                                  9        +1,1
🔵Liberalerna                           5         -5,1
🔵Moderaterna                     21       +0,0
🔵Kristdemokraterna           4       -1,4
🔵SD                                            9         +1,0
 
 

Ipsos har under perioden 16 - 26 november ställt frågan "Om det var kommunalval idag, vilket parti skulle du då rösta på?” och har därefter ställt följdfrågan ”Men vilket parti lutar det mest mot för dig?”.

ANALYS PARTI FÖR PARTI
 

🔴 V är väldigt starka i Stockholms södra förorter men även på Södermalm. Frågan om nej till friare hyressättning i nyproducerade hyreslägenheter har varit en stark fråga för partiet i huvudstadsområdet.

🔴 S ökar mest av alla partier efter Vänsterpartiet men det hjälper inte om man inte får över Miljöpartiet som idag styr tillsammans med Alliansen.

🔴 Fi tappar kraftigt och deras tre mandat i Stockholms stadshus hänger löst. Ett litet parti i opposition har svårt att få genomslag i kommunpolitiken.

🟢 MP har en nyckelposition som vågmästare och skulle detta bli valresultat har partiet möjlighet att välja den sida som erbjuder partiet den bästa uppgörelsen.

🟢 C står för en liten ökning och ligger ungefär på samma nivå som partiet gör nationellt.

🔵 L tappar kraftigt i Stockholms kommunpolitiska mätning men ligger ändå klart över de nationella mätningarna som avser rikspolitiken. Stockholm är liberalare än landsbygden.

🔵 M är det klart största partiet i den styrande fem partikoalitionen i Stockholms kommun. Med tanke på Miljöpartiets vågmästarroll är relationen med MP en nyckelfråga för Moderaterna samtidigt som partiet behöver profilera sig som ett parti som står i kontrast till Socialdemokraterna. Stockholms kommunpolitik är dock liberalare än rikspolitiken och det märks även på Moderaternas Stockholmsprofil - vilket kan gynna partiet i huvudstaden.

🔵 KD har liksom i rikspolitiken tappat sedan förra valet och är sannolikt i behov av en positiv valvind i rikspolitiken då det är svårt att få genomslag som litet parti kommunalt.

🔵 SD är ett betydligt mindre parti i Stockholm än vad partiet är i landet som helhet och det kan bland annat kopplas till att partiet är betydligt starkare på landsbygden. Partiet har heller inte så kända lokala profiler i Stockholms kommunpolitik.


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen