Stefan Löfven löser ut sin fallskärm – Kan få miljoner

2021 12 24

Före detta statsministern Stefan Löfven ansöker nu om att få ut sin avgångsersättning.

Det är inte bara Stefan Löfven som ansökt om att få ut avgångspengarna utan även de sju andra ministrarna som nyligen lämnade regeringen rapporterar Dagens Industri.

12 månadslöner

– En årslön är huvudprincipen, säger Cecilia Bohlin som är sekreterare i Statsrådsarvodesnämnden till tidningen. 

Utöver Stefan Löfven var det även följande ministrar som lämnade regeringen:

▪Civilminister Lena Micko (S)

▪Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

▪Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP)

▪Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

▪Kulturminister Amanda Lind (MP)

▪Biståndsminister Per Olsson Fridh (MP)

▪Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP)

180 000 kronor i månaden

Alla åtta ministrar som lämnade regeringen inklusive statsministern har inkommit med ansökan om avskedsersättning.

Statsministerns lön ligger på 180 000 kronor i månaden vilket innebär att ett års ersättning landar på 2,16 miljoner kronor.

140 000 kronor i månaden

För de övriga ministrarna ligger månadslönen på 140 000 kronor i månaden vilket innebär ett årsarvode på 1,68 miljoner kronor. Årsarvodesnivån är den högsta möjliga ersättningen för de tidigare ministrarna.

SÅ FUNGERAR DET

Den så kallade Statsrådsarvodesnämnden beslutar hur höga ministrarnas månadsarvoden ska vara och nämnden beslutar även vilken ersättning de ministrar som avgår ska få.

Arvodet före avgången

På riksdagens webbsida redovisas hur ersättningsnivåerna fungerar.

Huvudregeln är att en minister som avgår och som ansöker om avgångsersättning får avgångsersättning under ett år. Avgångsersättningen motsvarar det belopp som ministern fick i arvode före avgången. Det kan förekomma att ersättning lämnas under en längre eller kortare tid än ett år.

Löneutvecklingen

Statsministerns och övriga ministrars månadslön i kronor räknat har utvecklats på följande sätt genom åren enligt riksdagens sammanställning:

         Statsministern          Övr ministrar

▪1994      65 000          55 000

▪2000      93 000          75 000

▪2010    140 000       112 000

▪2021    180 000       142 000

Ersättningen kan minska

Om den före detta ministern har andra inkomster som är pensionsgrundande så räknas de av från avgångsersättningen. Även andra inkomster som delpension, andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag samt pension räknas av från avgångsersättningen.

Ministern själv

Det är ministern själv som får ansöka om avgångsersättning och även meddela vilka andra inkomster som ska räknas av. 

Regeringen Reinfeldt

Det är inte bara statsministern och övriga ministrar som har rätt till avgångsersättning när en regering eller delar av en regering avgår. Även statssekreterare har rätt till avgångsersättning  och efter att Regeringen Reinfeldt slutade 2014 summerades ministrarnas och statssekreterarnas ersättningar av media. 

I april 2016 rapporterades alliansministrarna och deras statssekreterare har kvitterat ut omkring 80 miljoner kronor i avgångsersättningar enligt Aftonbladets beräkningar.

Foto: Stefan Löfven, FB

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen