Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag

Ryssland förutspår kollaps – Lavrov: “Katastrofalt”

2025 06 30

Nato är överens.

Förra veckan enades försvarsalliansen om ett nytt mål. Samtliga medlemmar ska lägga 5 procent av sitt respektive lands BNP på försvaret.

Beskedet gillas inte av Sergej Lavrov.

Den ryska utrikesministern kallar upprustningen för "katastrofal".

Dessutom påstås den dramatiska ökningen av försvarsutgifterna att leda till Natos egen undergång.

Det hävdar Lavrov i ett uttalande till Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski, som sagt att kapprustningen är början på slutet för Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Han kan förmodligen se – eftersom han är en så vis man – att den katastrofala ökningen av Natoländernas utgifter också kommer att leda till att denna organisation kollapsar, säger Lavrov enligt ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Använder "sunt förnuft"

Istället uppmanar Lavrov till “sunt förnuft”.

Något som ministern menar att diktatorn Putin praktiserar.

– Samtidigt planerar Ryssland, som presidenten sa häromdagen i Minsk efter det högsta eurasiska ekonomiska rådet möte, att minska sina militära utgifter och låta sig vägledas av sunt förnuft snarare än inbillade hot som Natos medlemsstater gör, inklusive Sikorski, säger Lavrov.

Möts med hård skepsis

Att Ryssland ska minska sina militära utgifter är ett påstående som bör tas med en nypa salt, framhåller Kyiv Independent.

Uppgifterna har inte kunnat bekräftas av västliga medier och det finns ingenting som tyder på att Ryssland skulle dra ned på den pågående militära attacken mot grannlandet.

– Putins påståenden kommer sannolikt att mötas med hård skepsis från västerländska tjänstemän eftersom Rysslands militära utgifter har fortsatt att öka under hela den pågående invasionen av Ukraina, skriver den ukrainska tidningen.

Har ökat till rekordnivåer

Enligt oberoende och engelskspråkiga The Moscow Times hade Ryssland lagt motsvarande minst 400 miljarder kronor på militären enbart under förra årets tredje kvartal.

Det var då en ökning på 80 procent jämfört med årets andra kvartal och en ökning med 53 procent jämfört med det föregående året.

I höstas ökade Ryssland sina försvarsutgifter med 25 procent till den högsta nivån någonsin, enligt The Guardian.

– Putin borde förstå att han är på samma väg som Brezjnev (Sovjetledaren Leonid Brezjnev, red. anm.). Han sade själv en gång att Sovjetunionen kollapsade för att man spenderade för mycket på upprustning, och nu gör han exakt samma sak, sade Radoslaw Sikorski till AFP förra veckan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs idag – det här gäller

2025 07 01

Idag, tisdag den 1 juli, träder flera nya lagar i kraft i Sverige.

Flera av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Skatt på drivmedel sänks

En av de mer omtalade förändringarna är sänkningen av skatt på bensin och diesel som nu börjar gälla. Det sker delvis för att kompensera för den reduktionsplikten som höjs från 6 till 10 procent samma dag.

Enligt regeringen kan justeringen därmed ändå leda till minskade drivmedelspriser vid pump.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en kommentar.

Sänkningen beräknas minska skatteintäkterna med 3,17 miljarder 2025 och 5,59 miljarder kronor nästa år.

Slopad flygskatt och ny könslag

Lag nummer två är att flygskatten försvinner. En lagändring som kritiserats av bland annat Världsnaturfonden WWF.

– Flygskatten gör att många företag riskerar att lägga ner för att flyglinjer försvinner, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT i höstas.

Den tredje lagändringen som träder i kraft gäller den om fastställande av könstillhörighet. Från och med 1 juli blir det enklare att ändra juridiskt kön i folkbokföringen.

Dessutom sänks åldersgränsen från 18 till 16 år, förutsatt att det finns samtycke från vårdnadshavare för den som är omyndig.

Igår gick Sverigedemokraterna ut och uttryckte att partiet avser att riva upp den nya lagen

– Om dessa unga sedan ångrar sig finns i princip ingen hjälp att få, trots att de förlitat sig på vad både psykiatrin och vården rekommenderat, framhåller tre SD-företrädare i SvD.

En handfull nya lagar till

Förutom ovanstående införs även ytterligare en handfull lagar i veckan.

Det gäller sänkt subvention för solceller, nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier och justering av särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Dessutom träder den nya lagen om förolämpning mot offentligt anställda i kraft den 2 juli, vilket innebär att det inte kommer att vara tillåtet att till exempel kalla en polis eller lärare för exempelvis “idiot” eller liknande.

– Vi kan aldrig acceptera att anställda i Sveriges myndigheter utsätts för våld, hot eller trakasserier, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nya regler för föräldraledighet och sjukpenning

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen