BILBRANSCHEN: Massuppsägning – nästan 2 000 tvingas lämna jätten

2025 03 10

Krisen i bilbranschen fortsätter att skörda offer.

Stålbadet fortsätter.

Svenska bilhandlare tvingas lägga ner, internationella biljättar tar krisbeslut och intresset bland konsumenter är fortsatt svalt.

Nu kommer besked om att den tyska bildelsjätten Thyssenkrupp genomför en massuppsägning.

Det rapporterar Reuters.

1 800 får gå

Thyssenkrupp planerar att skära ned cirka 1 800 jobb på grund av den långvariga svagheten i bilsektorn som man levererar till.

Med hänvisning till ”ihållande utmanande marknadsförhållanden i den globala fordonsindustrin” framhåller Thyssenkrupp att man också kommer att frysa anställningar och att åtgärderna sammantaget förväntades bidra till att spara mer än 150 miljoner euro – motsvarande 1,6 miljarder kronor.

Minskade investeringar

Bolaget meddelar att åtgärderna också skulle omfatta minskade investeringar, i linje med lägre förväntade försäljningsvolymer.

– Produktionsvolymerna fortsätter att ligga under de historiskt lägsta nivåerna, och diskussioner om nya tullar skapar ytterligare osäkerhet, säger Volkmar Dinstuhl, styrelseledamot i Thyssenkrupp.

– Vi kan inte undgå detta marknadstryck, även om vi fortfarande är övertygade om den framtida lönsamheten för våra tekniskt ledande komponentföretag.

Det är Thyssenkrupp

Thyssenkrupp är en internationell industri- och teknikkoncern med cirka 98 000 anställda.

Företaget genererade förra året en försäljning på 35 miljarder euro i 47 länder. 

Företagets affärsverksamhet är indelad i fem segment: Automotive Technology, Decarbon Technologies, Materials Services, Steel Europe och Marine Systems.

Ett av många

Thyssenkrupp är ett av många bolag i bilbranschen som har tvingats till nödåtgärder under de senaste åren.

Lågkonjunktur, svalt intresse i bilsektorn och utmanande ekonomiska förutsättningar fortsätter att sätta tryck på branschen – som längtar efter räntesänkningar och ökad konsumtionskraft.

Stålbadet ser alltså ut att fortsätta för aktörerna i bilbranschen.

Foto: J. Pinto

Text: Redaktionen

I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen