11 av 13 på intensiven har en sak gemensamt uppger läkare

2022 01 06

En mycket stor majoritet av de senast inlagda på intensiven för covid-19 i Region Sörmland har en sak gemensamt.

Detta meddelar nu Region Sörmlands smittskyddsläkare Signar Mäkitalo till SVT.

Granskning av regionen

Regionen har granskat de 13 senaste patienterna som smittats av coronaviruset och som blivit så pass sjuka att de inte bara har tvingats söka sjukvård utan dessutom blivit så dåliga att de till och med har tvingats läggas in på intensiven.

En och samma sak gemensamt

Så många som 11 av de 13 patienterna har en och samma sak gemensamt uppger smittskyddet.

– Jag kan säga så här att av de 13 senaste som har lagts in på intensivvården så var det två stycken som varit vaccinerade, konstaterar smittskyddsläkaren.

Motsvarar hela 85 procent

Med andra ord är det hela 85 procent av de senast inlagda på intensiven i Sörmland som har en sak gemensamt – de är ovaccinerade rapporterar regionen.

Detta fenomen är ingen nyhet i sig men ju fler som fått dos tre desto starkare blir trenden enligt nationell statistik.

Mycket stora åldersskillnader

Det är även mycket stor skillnad i ålder på vaccinerade som läggs in på intensiven och på ovaccinerade konstaterar Region Sörmlands smittskyddsläkare som berättar att de två vaccinerade var i dryga 70-årsåldern.

Snittålder på blott 48 år

– Alla övriga är ovaccinerade och medelåldern för dem är 48 år. Jag vet att det är ett väldigt stort skydd om man är vaccinerad, mot svår sjukdom och iva/intensivvårdsavdelning, säger smittskyddsläkare Signar Mäkitalo till SVT.

Löper 14 gånger större risk

Han betonar att en ovaccinerad person löper upp till 14 gånger större risk att drabbas av intensivvård vid coronasmitta jämfört med en vaccinerad person.

– Det är de ovaccinerade som belastar intensivvården idag. Om man tittar på Sveriges befolkning är det ungefär 15-20 procent som valt att inte vaccinera sig. De utgör ungefär 80 procent av alla som intensivvårdas, säger han.

Måste upp i 95 procent

Region Sörmlands smittskyddsläkare förklarar att vaccinen har utformats för att skydda mot svår sjukdom och död men vaccinen är så pass effektiva att de även bidrar till minskad smittspridning enligt Mäkitalo.

– Över 95 procent måste vara vaccinerade för att det ska bli ett lugn. I vissa åldersgrupper är vi redan uppe i 95 procent och för de övriga grupperna finns hoppet kvar, säger han.

Många följer uppmaningarna

Larmet om att vaccinet skyddar mycket bra mot svår sjukdom och död när det gäller coronaviruset betonas kraftigt från Sveriges sjukvård och myndigheter. Och det är väldigt många som har följt uppmaningarna och rekommendationerna.

Hela 86 procent

Hela 86 procent av svenska folket som är 12-plussare har inlett sin vaccinering och fått minst 1 dos och hela 82 procent har även tagit 2 doser. Och intresset för att även få dos 3 är väldigt stort runt om i Sverige.

Snabb ökning

Bara sedan 21 december har andelen 18-plussare som fått dos 3 ökat från 26,5 procent till 30,4 procent och i dagarna får allt fler svenska möjlighet att få sin tredje dos.

Foto:  Region Kronoberg


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april. 

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning. 

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor. 

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är. 

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot. 

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt. 

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året. 

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen