Storbank höjer räntan

2025 03 18

För fem dagar sedan höjde den statliga storbanken SBAB räntorna för flera av sina bolån.

SBAB meddelade att räntorna för bolån med bindningstid tre månader samt 2–10 år kommer att höjas.

– Både långa och korta marknadsräntor rör sig uppåt sedan en tid tillbaka drivet av den turbulens som vi nu upplever i vår omvärld. Detta medför att bankens upplåningskostnader på kapitalmarknaden ökar och vi behöver därför anpassa och justera upp våra bolåneräntor, framhöll Mikael Inglander, vd på SBAB.

Nästa storbank agerar

Nu ger ännu en storbank besked om räntehöjningar.

På tisdagsförmiddagen meddelar Handelsbanken att flera bolåneräntor höjs, rapporterar Di.

Handelsbankens ränta för bolån med bindningstid tre månader höjs med 0,10 procentenheter till 3,59 procent. Räntorna för bolån med bindningstid på fem och tio år höjs med 0,15 respektive 0,20 procentenheter. Övriga räntor lämnas oförändrade.

– Hos oss erbjuds den slutliga boräntan efter en individuell genomgång av kundens ekonomi. Det är grunden för vår ambition att ge varje kund ett långsiktigt konkurrenskraftigt erbjudande, säger Mikael Romert, länschef för Handelsbanken i Stockholm, enligt Di.

Därför stiger räntorna

Tidigare har även Länsförsäkringar och Danske Bank höjt vissa bolåneräntor. De motiverar höjningarna med att marknadsräntor med längre löptider har ökat, vilket orsakat ökade upplåningskostnader för bankerna.

Här är Handelsbankens nya räntor

Handelsbankens listräntor:

Bindningstid	Listränta	Snittränta
3 månader	4,29 %	3,22 %
1 år	3,69 %	3,17 %
2 år	3,49 %	3,10 %
3 år	3,59 %	3,23 %
5 år	3,74 %	3,29 %
8 år	3,84 %	3,48 %
10 år	3,94 %	3,68 %

Källa: Handelsbanken

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Ryanair sätter in direktflyg – till två nya svenskfavoriter

2025 06 29

Svenska folket tycks ha drabbats av ordentlig resfeber.

Efterfrågan på att åka utomlands har skjutit i höjden.

Den trenden har inte Ryanair missat.

Nu sätter lågprisbolaget in nya direktlinjer från Sverige till två nya resmål.

Ryanair kommer nämligen inom kort att börja flyga direkt från Göteborg Landvetter Airport till både Malta och Porto.

"Mycket glädjande"

När det gäller den sistnämnda destinationen är det första gången som Ryanair kommer att flyga direkt från Sverige till den portugisiska staden.

Swedavia jublar över beskedet.

– Det är mycket glädjande att Ryanair nu expanderar sitt utbud på Göteborg Landvetter Airport. Swedavias främsta mål är att underlätta för människor att träffas, oavsett om det är för affärer, fritid eller för att besöka familj och vänner och Ryanair med sitt omfattande nätverk spelar en viktig roll i detta, säger Charlotte Ljunggren, direktör Marknad och försäljning på Swedavia.

Även Anna Störmwall, flygplatschef på Landvetter, är lyrisk.

– Jag är mycket glad över att Ryanair fortsätter att satsa på Göteborg Landvetter Airport. Både Porto och Malta känns som mycket spännande resmål, säger hon i ett uttalande.

LÄS MER: Ryanair flög till “fel” destination – passagerare i tårar

"Stor efterfrågan"

Beskedet är ett följd på den förstärkta ressuget bland svenska turister, understryker Anna Strömwall.

– Vi ser en fortsatt stor efterfrågan på internationella resor till och från Sverige, och genom att kunna erbjuda ett brett utbud av destinationer på våra flygplatser stärker vi tillgängligheten och underlättar för människor att resa, oavsett om det är på fritiden eller för att besöka familj och vänner, säger hon.

Nya flyg även till Spanien

Premiär för Portoflygen blir 26 oktober. Ryanair kommer att flyga till staden två gånger i veckan, på onsdagar och söndagar. Den 28 oktober sätts flygen in till Malta. Även till Medelhavsön blir det två flyg i veckan som gäller.

Tidigare i våras gav Ryanair även besked om att nya direktlinjer kommer att sättas in till den nya semesterfavoriten Valencia i Spanien. Den linjen kommer att trafikeras från Stockholm Arlanda varje månad och torsdag.

Foto: K. Hackert

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier.

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen