Ska skjuta för att döda – Rysk och belarusisk militär på plats

2022 01 07

Kazakstans diktator meddelar i ett TV-tal att han ger tillåtelse att skjuta och döda för att stoppa protesterna i landet. Han hävdar att 20 000 banditer attackerat landets största stad.

Diktatorn Tokayevs egna trupper backade tidigare i veckan tillbaka för de tusentals demonstranter som marscherade i landets största stad Almaty men även på flera andra håll i landet.

Militärt stöd

Efter att ha begärt hjälp från den Rysslandsledda militäralliansen Collective Security Treaty Organization, CSTO, som består av Belarus, Armenien, Kazakstan, Kyrgyzstan, Tadjikistan och Ryssland så har Kazakstans diktator tillika president Kassym-Jomart Tokayev nu fått extra militärt stöd för att kväsa demonstranterna.

2 500 soldater

Såväl Belarus diktator Lukashenko som Rysslands diktator Putin har sänt trupper till landet och de belarusiska och ryska militärerna agerar nu mot demonstranterna i Kazakstan.

Militäralliansen CSTO:s generalsekreterare uppger till ryska RIA-Novostis nyhetsbyrå att omkring 2 500 soldater sänds till Kazakstan.

Över 3 000 har gripits

Kazakstans inrikesdepartement uppger i dag fredag att 25 demonstranterna har dödats och 18 skadats. Dessutom ska över 3 000 har gripits. Även 18 poliser eller militärer har dödats och över 700 skadats, rapporterar AP. Hur många demonstranter och invånare av landets egen befolkning som skadats framgår inte.

Ja till dödligt våld

Stärkt av militärhjälpen från de två stöddiktaturerna har diktatorn Tokayev nu antagit en mycket tuffare ton mitt sitt folk.

I TV-talet till nationen skyllde diktatorn på ”terrorister” och ”militanta aktivister” och klargjorde att han ger tillåtelse att använda dödligt våld mot dem.

Kommer att elimineras

– De som inte ger upp kommer att elimineras, sade presidenten som enligt AP även avfärdade internationella uppmaningar om samtal med demonstranterna.

– Nonsens. Vilka förhandlingar kan hållas med kriminella mördare, sa Tokayev.

Han uppger att 20 000 banditer attackerat tvåmiljonerstaden Almaty, rapporterar BBC News.

Ordningen uppges vara återställd

Han gav även sken av att protesterna redan stoppats till stor del.

– En anti-terroroperation genomförs. Konstitutionell ordning har till övervägande del återställts i alla landets regioner. Lokala myndigheter kontrollerar situationen, uppger diktatorn enligt sina talespersoner rapporterar AP.

Skadar ägodelar

Men han lät även förstå att läget trots allt ännu inte är under kontroll.

– Terroristerna använder fortfarande vapen och skadar folks ägodelar, säger diktatorn som framförde att anti-terroraktiviteterna ska fortsätta.

Stigande matpriser

Demonstrationerna i landet inleddes med protester mot de höga priserna på gasol som används som bilbränsle till många bränslekonverterade bilar i Kazakstan men missnöjet handlar inte bara om bränslepriserna. Det misskötta landet har även drabbats av elavbrott och kraftigt stigande livsmedelspriser.

Folkligt missnöje

I grunden handlar protesterna till stor del om ett folkligt missnöje mot fattigdom och landets allmänna utveckling. Inte minst den unga generationen vill dessutom ha demokratiska reformer, mänskliga rättigheter och fria val. Efter att presidenten tillika diktatorn Tokayev tog över efter personkultsdiktatorn Nazarbayev kom även löften om vissa reformer men resultaten har till stor del uteblivit.

Dåliga nyheter för Rysslands diktator

För Rysslands diktator Putin är det dåliga nyheter att folket i lydstaten Kazakstan reser sig mot landets diktator eftersom det i förlängningen kan leda till samma sak i Ryssland där man precis som i Belarus fängslar och trakasserar personer som vill ha fria val och demokratiska reformer

Vill krossa frihetssträvanden

Därför är diktatorerna Putin och Lukashenko måna om att bidra militärt för att krossa strävanden efter frihet, mänskliga rättigheter och demokratiska val i Kazakstan. Man föredrar istället att även fortsättningsvis tillskansa sig makt och rikedom på sin befolknings bekostnad i alla tre länder.

Foto: A. Ismaylov, FB


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen