USA: Mycket glatt besked för Joe Biden

2022 01 08

USA:s arbetslöshet minskar kraftigt och är nu nere på en av de lägsta nivåerna sedan 1954.

Landets arbetsmarknadsdepartement har nu levererat sina siffror för senaste månaden vilket ledde till stort jubel i Vita Huset.

Kraftig minskning i december

Arbetslösheten i USA registreras för december månad till 3,9 procent vilket är nära den lägsta nivån sedan 1954 då republikanske presidenten Dwight D. Eisenhower styrde landet.

14,7 procent är värsta nivån

– Det är den största årliga minskningen av arbetslöshet i USA:s historia, säger president Joe Biden.

Den högsta arbetslösheten inträffade under president Donald Trump då USA drabbades av en arbetslöshet på 14,7 procent.

Presidenterna Johnson och Nixon

Sedan 1954 har USA:s arbetslöshet aldrig varit lägre än 3,4 procent vilket skedde vid årsskiftet 1968 och 1969 när president Lyndon B Johnson, Demokraterna, lämnade över Vita Huset till Richard Nixon, Republikanerna.

Joe Bidens räddningspaket

Vita Huset hoppas nu att de glada siffrorna ska lyfta president Bidens opinionssiffror och betonade att hans gigantiska jobbpaket ligger bakom lyftet.

– Enligt prognoserna skulle vi inte nå den här låga nivån förrän 2026. Och sen sjösatte vi the American Rescue Plan, säger Joe Biden.

Slår prognoserna med råge

Beskedet innebär att 6,4 miljoner jobb har skapats det senaste året vilket är den största ökningen sedan 1939, understryker Vita Huset.

– USA:s ekonomi har återskapat 84 procent av alla jobb som förlorades i pandemin, säger Joe Biden.

Det gigantiska lyftet följer efter ett år med ett gigantiskt tapp men styrkan i återhämtningen slår ändå de tidigare prognoserna med råge.

Fruktar pågående omikronvågen

Arbetslösheten har fallit med 0,3 procentenheter från november då 4,2 procent var arbetslösa enligt den säsongsrensade statistiken uppger USA:s arbetsmarknadsdepartement.

Experter varnar för att arbetslösheten kan öka igen med anledning av den pågående omikronvågen som får en del att stanna hemma från jobbet.

Räntan kan stiga

Inflationen är på uppgång och lönerna i USA har i december ökat med 4,7 procent på årsbasis vilket indikerar att företagen slåss om de jobbsökande. Låg arbetslöshet och stigande löner kan driva upp inflationen ytterligare. Räntan väntas därmed stiga.

Krisen 1975 – President Ford

Arbetslöshetens toppnoteringar skedde i samband med fyra stora kriser:

1975 då USA:s arbetslöshet nådde 9,0 procent. Tillväxtboomen efter andra världskriget var slut och man drabbades av djup lågkonjunktur, höga oljepriser och stigande inflation under president Gerald Ford, Republikanerna.

Krisen 1982 – President Reagan

1982 då USA:s arbetslöshet nådde 10,8 procent. Världen drabbades av vad som betecknades som den värsta ekonomiska nedgången sedan andra världskrigets slut. Den globala energikrisen ledde till svåra ekonomiska problem för USA och den nyvalda presidenten Ronald Reagan.

Krisen 2009 – President Obama

2009 då USA:s arbetslöshet nådde 10,0 procent. Finanskrisen som var kopplad till problem med USA:s bolånemarknad och skapade enorma globala ekonomiska problem under den demokratiske presidenten Barack Obamas första år vid makten.

Krisen 2020 – President Trump

2020 då USA:s arbetslöshet nådde 14,7 procent. Den värsta arbetslöshetskrisen i USA:s uppmätta historia inträffade när coronapandemin slog till mot USA och Europa i början av 2020. Viruset som startades i Kina drev upp arbetslösheten till katastrofala nivåer under president Donald Trumps sista tid vid makten.

Foto: Vita Huset

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen