Skarp uppmaning till alla med trädgård – ”Stora konsekvenser”

2025 04 08

Länsstyrelser riktar en skarp uppmaning till alla som har trädgård.

Under våren är det många som tycker om att vårfixa i trädgården.

Men det finns också ett allvarligt problem som riskerar att drabba många trädgårdsägare, och som de nu uppmanas att hålla koll på.

Det handlar om den omtalade lövplattmasken, som beskrivs som en ny invasiv art.

Nu uppmanas trädgårdsägare att göra kontroller.

Får stora konsekvenser

Lövplattmasken heter också Obama nungara, och är en ny invasiv art som upptäcktes i Skåne i mitten av november 2024, enligt Länsstyrelsen i Skåne. Sedan dess har den även hittats på andra håll i landet.

Lövplattmasken riskerar nu att spridas genom plantor från butiken, rapporterar GP.

Därför uppmanas människor att kontrollera sina köp och döda eventuella maskar.

Lövplattmasken skapar bland annat problem genom att den äter upp daggmaskar.

– Har vi inga daggmaskar minskar skördarna och vi får inte lika fina blommor i våra rabatter. Man är rädd för ganska stora ekonomiska konsekvenser om den här masken skulle ta över, säger naturvårdshandläggaren Anna Stenström vid Länsstyrelsen i Västra Götaland, till tidningen.

”Kontrollera växterna”

Den som fixar i trädgården nu under våren bör kontrollera allt man planterar.

– Kontrollera växterna genom att leta under och i krukan, på, under och runt växten. Använd gärna ficklampa eftersom plattmaskarna är slemmiga och ofta glänser till, uppmanar Länsstyrelsen i Skåne på sin hemsida.

Man uppmanas att kontrollera allt man köper och även leta i rabatterna.

Om man hittar lövplattmasken så bör man sanera växterna.

– Plocka bort de plattmaskar du eventuellt hittar och avliva dem genom att lägga dem i en burk och hälla på kokande vatten. Om du hittar lövplattmask på en växt behöver du fortsätt att leta på växten under flera dagar innan du planterar, enligt Länsstyrelsen.

Ställ kritiska frågor i butiken

Den som handlar till trädgården uppmanas också att ställa kritiska frågor.

– Fråga om de har kollat på sina växter och vad de gör för att stoppa masken. Har de ingen aning om vad man pratar om eller om de inte bryr sig då skulle jag säga att man ska gå någon annanstans, säger Anna Stenström till tidningen.

Så här känner man igen lövplattmasken, enligt Länsstyrelsen:

– Ägg av lövplattmask är 0,5 cm stora och först röda men blir sedan mörkbruna. Fullvuxna maskar är cirka 5-8 cm långa och 0,5 cm breda. Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige, skriver de på sin hemsida.

Foto: A. Grace

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen