Forskare varnar cyklister – gäller just nu

2025 04 09

Det gäller att vara försiktig med andningen nu under våren, enligt forskare.

När gruset nu sopas bort från gatorna kan livsfara uppstå.

Åtminstone för de som råkar andas in det damm som virvlas upp.

Det menar Bertil Forsberg, forskare i miljömedicin på Umeå universitet.

– Det blir dödsfall dagarna efter höga halter av den här typen av vägdamm, säger forskaren till SR.

Farligaste tiden att cykla

Forsberg hänvisar till egen forskning, där man tittat på Stockholm.

Det ska vara särskilt farligt att andas in det damm som sprids i luften när gruset sopas upp från gatorna.

Han varnar också för att exempelvis cykla i större städer.

– Det här är egentligen det största luftföroreningsproblemet som våra kommuner har idag. Det brukar bli fler patienter med astma eller problem med andvägarna, säger Forsberg.

Trettio till sjukhus per år

Forsberg har tillsammans med kollegan Bo Segerstedt tidigare gjort en undersökning av vägdammets effekter på människor i Stockholm.

Då kom man fram till att vägdammet bara i huvudstaden kräver 30 inläggningar på sjukhus om året.

Han understryker ändå att problemen med vägdamm är större i Norrland än exempelvis Stockholm.

– Det är på grund av flitigare sandning och flera dubbdäck under längre perioder, säger Forsberg till SVT.

Därför kan damm vara “lurigt”

Enligt Karolinska institutet är damm “lurigt” eftersom den farligaste sorten varken syns eller luktar.

–  Större partiklar kan visserligen förvärra astma och ge allergi, om det innehåller allergiframkallande ämnen. Men luftvägarnas flimmerhår kan snabbt transportera dem till svalget där de sväljs ned, och de märks tydligt som en irritation i näsa och svalg, skriver KI på sin webbplats.

Små partiklar däremot, som finns i bland annat den farliga typen kvartsdamm, når ända ner i kapillärer och lungblåsor.

– Där blir de kvar en längre tid, eller kapslas in för alltid, skriver KI.

Foto: Trayan

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen