MILITÄR UPPTRAPPNING: Sverige höjer beredskapen – Patrullerar på Gotland

2022 01 13

Risken för krig i Europa har ökat och nu höjer Sverige beredskapen.

Diktaturen Rysslands tilltagande krigshot mot Ukraina skapar stor oro i Europa och omvärlden.

Vill ha handlingsfrihet

– Vi ser till att vi har handlingsfrihet, säger kommunikationschef Tomas Ängshammar vid Gotlands Regemente P18 till SVT som rapporterar att Försvarsmakten nu höjer beredskapen.

Patrullerar flera platser på Gotland

Svenska försvaret patrullerar nu Visby flygplats, Visby hamn samt andra viktiga och strategiska platser på Gotland.

– Från och med idag är vi mer synliga och finns på strategiskt viktiga platser av civil karaktär, uppger Gotlands Regementes kommunikationschef.

Ett aktivt försvar

– Flygplatsen och hamnarna är av mycket stor betydelse för hela samhället på Gotland. Och det är viktigt att visa både gotlänningarna och andra länder att vi är ett aktivt försvar, uppger han till SVT.

Ryska diktaturen

Natten till igår sände Putinregimen in tre stora landstigningsfartyg – som annars är baserade mellan Barents Hav och Vita havet – in i Östersjön i stället.

Svenska stridsflyg bevakar de ryska fartygen.

Spänningar i närområdet

– Med tanke på det läge vi befinner oss i och de höga spänningar som vi känner av i närområdet så är det naturligt att vi vill följa och bevaka, säger Therese Fagerstedt på Försvarsmakten till Aftonbladet.

Norge och Danmark

De ryska fartygen har färdats längs med Norges kust, genom de danska sunden och in i Östersjön.

– Vi ser en tilltagande aktivitet i Sveriges närområde, säger Tomas Ängshammar till SVT.

Ganska mycket mer spänt

Sveriges Radio uppger att försvaret benämner den svenska upptrappningen som en "beredskapsanpassning".

– Vi anpassar vår beredskap efter situationen och har man följt nyheterna så vet man att just nu är det  ganska mycket mer spänt i vårt närområde och då anpassar vi vår verksamhet efter det, säger P 18:s kommunikationschef Tomas Ängshammar till SR.

Syntes inte utåt

– Närmaste tiden kommer gotlänningarna att kunna se oss lite mer ute och röra oss. Redan i december vidtog vi åtgärder men de syntes kanske inte utåt, säger han.

Marken, sjöss och  luften 

– Gotlands regemente finns till för att hålla en viss grundnivå av beredskap på Gotland. Och sen är Försvarsmakten en stor myndighet med resurser på marken och till sjöss och i luften och i cyberdomäner och då kan vi flytta resurser dit det behövs, framhåller han.

Ukraina inte långt borta

– Vi ser ju en ökad spänning och det pågår förhandlingar och vi ser en tilltagande aktivitet i närområdet. Och sen är Försvarsmaktens bedömning fortfarande att det är en väldigt låg risk för ett väpnat angrepp mot Sverige och det har inte förändrats. Men Ukraina är inte långt bort och skulle det bli en konflikt där så skulle det påverka oss, säger Ängshammar till SR.

Mycket stor oro

Oron är mycket stor i Ukraina över att Rysslands diktator planerar en militär attack och invasion av Ukraina som har 44 miljoner invånare och vars armé har förstärkts senaste åren.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

Bakgrunden till oron längs Ukrainas gräns är följande:

◾2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

◾2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

◾2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

◾2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

◾3 400 döda och 8 000 skadade civila

◾4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

◾5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas militär är underlägsen Rysslands militär men Ukraina har samtidigt förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetsk, som tillsammans kallas Donbasområdet.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Rysslands mål

Ryssland försöker pressa och skrämma Ukraina från att närma sig väst och EU ytterligare och framförallt vill Ryssland hindra landet från att gå med i försvarsalliansen Nato vilket skulle skänka Ukraina skydd från den ryska diktaturens militärmakt.

Nära förestående hot

Ryssland bedöms ha samlat omkring 100 000 militärer nära Ukrainas gräns och USA och EU har upprepade gånger varnat Putin från att anfalla Ukraina. Experter i väst befarar att en  attack ske så snart som i januari 2022.

– Den troligaste tidpunkten för att vara redo för en eskalering är i slutet av januari, säger Ukrainas försvarsminister Oleksiy Rezinov enligt BBC.

Kraftfulla sanktioner

Ryssland har hävdat att trupperna bara övar och att något anfall inte är aktuellt.

USA och Väst har har betonat att kraftfulla ekonomiska sanktioner och stora konsekvenser väntar om Ryssland anfaller Ukraina.

Foto:  Region Gotland resp. Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten


12 mars 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen