Tvärnej: Jens Stoltenberg nobbar EU-plan

2025 04 10

Norges finansminister Jens Stoltenberg reser idag till EU:s ministermöte i Warszawa.

Det är första gången på länge som en norsk finansminister bjuds in till Ecofin, EU:s råd för ekonomiska och finansiella frågor.

En fråga på agendan är hetare än alla andra: hur EU ska finansiera den enorma ökning av försvarsutgifter som nyligen aviserats.

– Det är krävande, eftersom många länder måste låna pengar för att klara det. Och många spenderar redan mer på att betala ränta på lån än på försvar. Så att öka belåningsgraden är en utmaning, säger Stoltenberg till Dagens Næringsliv.

Blankt nej: "Finansiera det själva"

För Norges del är det viktigaste att landet ökar sina egna försvarsutgifter och fortsätter att stödja Ukraina.

Det understryker den tidigare Natochefen.

Dessutom är dörren helt stängd för att använda den norska oljefonden för att finansiera EU:s jättesatsning.

Det är bara att glömma, menar Stoltenberg.

– Sedan finns det några gemensamma projekt i EU som vi kan delta i. Men Norge ska inte bli en bank för EU:s försvarsinvesteringar. De måste finansiera det själva.

Ska träffa flera länder

Under finansministermötet i Polen kommer Jens Stoltenberg även att delta i ett antal bilaterala möten.

– Det viktigaste för mig, förutom försvaret, kommer att vara att diskutera tullar, inklusive med Polens premiärminister Donald Tusk. Vi arbetar för att komma in i de skyddsåtgärder som EU kan komma att införa, säger Stoltenberg.

"Norge fullvärdig partner"

Det var i mars som EU presenterade den så kallade “ReArm Europe”-planen. 

I försvarsplanen framgår det att “Norge är en fullvärdig partner i EU:s försvarsprogram”, skriver Dagens Næringsliv.

Två delar ingår i planen för att skynda på försvarsinvesteringen: en fond på 150 miljarder euro som EU-länder kan låna pengar från samt att lätta på EU:s skuld och budgetunderskottsregler.

Ett nytt och förenklat regelverk för investeringar inom försvaret ska även presenteras i juni.

LÄS MER: Jens Stoltenberg varnar hela EU – Sverige rycker in

Foto: Nato

Text: Redaktionen

18sep2025

Ändrade inkomstregler för unga svenskar – från 1 januari

2025 09 18

Nästa år ändras inkomstreglerna för många svenskar.

Det handlar om studenter med studiemedel.

Från och med 1 januari 2026 höjs fribeloppet.

Det innebär att studenter får ha en högre inkomst utan att det påverkar studiemedlet.

– Fribeloppet höjs vilket innebär att en studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår, uppger CSN.

Det resulterar i att en studerande kan ha inkomster på omkring 19 100 kronor i månaden utan att studiemedlet påverkas.

Högre studiemedel från årsskiftet  

Förutom att fribeloppet höjs, så kommer också studiemedlet höjas från årsskiftet.

En studerande med fullt studiemedel får då 13 592 kr för fyra veckors studier.

Regeringen fastställer varje år ett prisbasbelopp.

Prisbasbeloppets nivå räknas fram utifrån det allmänna prisläget och används för att beräkna ett flertal ersättningar och bidrag i Sverige.

Studiemedlet är ett av dem.

Prisbasbeloppet 2026

Nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Den höjningen speglar alltså av sig också i nivåerna för studiemedlet.

– Bidraget höjs med 28 kronor, och lånet med 64 kronor. Tilläggslånet och tilläggsbidraget höjs också, uppger CSN.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Förändringen sker automatiskt

Höjningen kommer ske automatiskt för den som har ett beslut om studiemedel.

Studiebidraget för gymnasieungdomar beslutas av riksdagen, och ligger i dagsläget på 1 250 kronor.

Det påverkas inte av basprisbeloppet.

Fakta: Studiemedel

- Studiemedlet kallas det bidrag och lån som ges för studier och som de allra flesta på universitet och högskola tar.

- Det är regeringen som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd.

- Under 2024 fick 530 000 personer studiemedel.

- Under 2024 betalade CSN ut totalt 43,9 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 16 miljarder bidrag och 27,9 miljarder lån.

Källa: CSN

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Eliott Reyna

Text: Redaktionen

18sep2025

JUST NU: Turkiet varnar grannland – ”farliga konsekvenser”

2025 09 18

Det turkiska försvarsdepartementet riktar en skarp varning mot ett grannland.

Varningen kommer efter uppgifter om att Cypern har upphandlat ett nytt luftförsvarssystem från Israel.

– Turkiet övervakar nu noga Cyperns rapporterade upphandling av ett israeliskt luftförsvarssystem, uppger nyhetsbyrån AP, med hänvisning till ett uttalande av turkiska tjänstemän.

– De varnar för att flytten kan destabilisera en "bräcklig balans" på den delade ön.

”Upprustning hotar freden”

De turkiska tjänstemännen uttrycker en oro över rapporten som tyder på att ett luftförsvarssystem tillverkat i Israel har levererats till Cypern.

Turkiet betraktar utplaceringen av det israeliska systemet som ett säkerhetshot.

– Tjänstemännen, som uttalat sig anonymt i enlighet med regeringens bestämmelser, sa att Cyperns pågående upprustning hotar freden och stabiliteten på ön och kan leda till "farliga konsekvenser", framhåller nyhetsbyrån.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Uppdelad ö

Cypern har varit uppdelad i två delar sedan 1974 då Turkiet invaderade ön, efter en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland.

Turkiet erkänner, som enda land i världen, en turkcypriotisk självständighetsförklaring från 1983 i öns norra tredjedel.

Där har Turkiet över 35 000 soldater placerade.

Betydande uppgradering

Det israeliska markbaserade luftförsvarssystemet är kapabelt att försvara mot missiler, drönare och flygplan på 150 kilometers avstånd.

– Det innebär en betydande uppgradering av Cyperns försvarsförmåga, som fram till nyligen bestått av vapen från Sovjettiden, uppger AP.

Cyperns försvarsminister, Vasilis Palmas, har tidigare uppgett att det är avgörande för landet att stärka försvarskapaciteten.

1997 resulterade Cyperns planer på att placera ut rysktillverkade luftvärnsmissiler i en konflikt med Turkiet, som hotade med militära åtgärder.

Spänningarna minskade efter att Cypern gick med på att överlämna missilerna till Grekland.

Läs mer: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen