JOE BIDEN: Tror att Ryssland ”går in” i Ukraina

2022 01 20

USA:s regering signalerar att Ryssland kan komma att gå till anfall mot Ukraina mycket snart.

Beskeden från Vita Huset är mycket oroväckande för Ukrainas befolkning.

Kommer att gå in

President Joe Biden var mycket rak när han vid en presskonferens i går kväll svarade på frågor kring Putins hot mot Ukraina.

– Min gissning är att han kommer att gå in. Något kommer han att göra, sa Joe Biden.

Mindre intrång

Biden uppgav att det finns olika viljor inom Nato och skiljde också på en storskalig invasion eller ett mindre intrång från Rysslands sida.

– Det är en sak om det är ett mindre intrång som slutar med att vi kommer att bråka om vad vi ska göra och inte ska göra, sade Biden kryptiskt.

Katastrof för Ryssland

– Men om de faktiskt gör det de har kapacitet att göra – då blir det en katastrof för Ryssland om de ytterligare invaderar Ukraina, sa Joe Biden som betonade att Ryssland kommer att hållas ansvarigt.

Källor i Ukrainas huvudstad Kiev reagerade starkt på Bidens uttalande.

Bestörtning i Kiev

Enligt CNN har ukrainska myndighetskällor reagerat med bestörtning över att USA:s president har skiljt på intrång och invasion och antytt att ett mindre intrång inte kommer att leda till sanktioner.

– Det ger grönt ljus till Putin att gå in i Ukraina. Kiev är förstummat, säger en myndighetskälla till CNN.

Förtydligande

Senare på onsdagskvällen gick Vita Husets pressekreterare Jen Psaki ut med ett förtydligande uttalande.

– Om ryska styrkor går över Ukrainas gräns så är det en förnyad invasion och det kommer att mötas med en snabb, stark och enad respons från USA och våra allierade.

Kan spåra ur

Samtidigt framhöll USA:s president att USA kommer att svara kraftfullt om Putin agerar.

– Jag tror att han får betala ett högt pris.

– Det enda krig som är värre än ett avsiktlig krig är ett oavsiktligt. Och jag är orolig för att detta kan spåra ur, sa Biden.

Kan ske med kort varsel

USA:s utrikesminister Anthony Blinken är på besök i Ukraina och framhöll i går att en rysk attack på Ukraina kan komma att ske med mycket kort varsel. Rysslands vice utrikesminister betonade dock att någon invasion av Ukraina inte är aktuell.

ANALYS

Joe Bidens presskonferens avseende Ukraina gav ett svagt och icke-robust intryck vilket markerades genom att Vita Huset i efterhand fick gå ut med ett förtydligande uttalande.

I ett läge där Ukraina behöver maximalt stöd från USA och EU är det helt fel läge att göra uttalanden om att det finns olika nivåer på hur responsen blir beroende på Rysslands agerande. Att överhuvudtaget tala om ”mindre intrång” lär inte vara något som Vita Huset hade planerat före presskonferensen.

Kontraproduktivt av Biden

Vidare är det tveksamt att lyfta fram Natos interna splittring på ett så tydligt sätt istället för att ta tillfället i akt och sätta press på övriga Natomedlemmar genom att ge ett starkt uttalande om att Nato tveklöst kommer att agera samlat och enigt i händelse av ett ryskt anfall mot Ukraina.

Joe Bidens överdrivna ärlighet under presskonferensen var kontraproduktiv och riskerar att spela Rysslands diktator i händerna.

Samtidigt var Bidens visserligen tydlig med att USA och väst kommer att svara kraftfullt om Ryssland går över gränsen.

Dyster framtid

Bidens prognos om att Ryssland kommer att ”gå in” ger, tillsammans med utrikesminister Blinkens besked om att en rysk attack kan ske med mycket kort varsel, en tydlig bild om att USA:s regering räknar med att läget snart kommer att förvärras och att ett ryskt anfall - av något slag - kan ske omgående.

Foto: The White House


Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen