Premiärministern lanserar plan – för att ”Trumpsäkra” Kanada

2025 04 19

I Kanada hålls det val den 28 april, och relationen till Donald Trumps USA är den fråga som dominerar valdebatten.

Den liberale ledaren Mark Carney, som har tagit över som premiärminister efter att Justin Trudeau avgick, lanserar nu en plan för att ”Trumpsäkra” landet – vars suveränitet han menar hotas av USA.

”Hot mot vår suveränitet”

När Mark Carney lanserade sin valplattform på lördagen, lades stor vikt vid att stärka Kanadas militär och dess oberoende gentemot USA, rapporterar Politico.

– I den här krisen måste vi förbereda oss för USA:s hot mot vår suveränitet. De vill ha vårt land, våra resurser, de vill ha vårt vatten, de vill ha vårt land, säger Carney, enligt tidningen.

Donald Trump har bland annat startat ett handelskrig mot Kanada samt fällt kommentarer om att landet egentligen borde vara en amerikansk delstat.

– President Trump försöker knäcka oss så att USA kan äga oss, och det kommer aldrig att hända, understryker Carney.

– Kanada är inte USA, och det kommer det aldrig att bli, men vi måste göra mer för att bara inse det. Vi behöver en plan för att hantera denna nya verklighet, menar den kanadensiska premiärministern.

”Orättfärdigt och hänsynslöst”

Mark Carney, som slåss om valsegern med den konservativa kandidaten Pierre Poilievre, utlovar bland annat att lägga 30,9 miljarder kanadensiska dollar på försvaret under de kommande fyra åren.

Kanada har länge lagt mindre pengar på försvaret än vad Nato kräver, men nu ska det bli ändring på det, enligt Carney, som utlovar stora försvarssatsningar i flera steg.

Carney menar också att partiets plattform är utformad för att skydda Kanadas suveränitet och stå emot USA:s handelskrig.

– Amerikas orättfärdiga och hänsynslösa handelskrig hotar kanadensiska jobb, företag och vårt sätt att leva ... Inför detta hot har vi en plan för att bygga den starkaste ekonomin i G7, säger Carney, enligt tidningen.

Carney vill bland annat bryta ner handelsbarriärer mellan Kanadas provinser. Detta hoppas han i viss mån ska kompensera för Trumps tullar.

Dessutom vill den kanadensiska premiärministern bygga nya handelsrelationer med Europa och Asien, samt se över möjligheten att ingå ett nytt handelsavtal med den sydamerikanska regionen, enligt tidningen.

Foto: S Davis resp M Doré

Text: Redaktionen

Brutalt område växer fram i Ukraina – större än hela Grekland

2025 07 02

Nu sträcker sig den minerade landytan i Ukraina över uppskattningsvis 139 000 kvadratkilometer.

Det motsvarar 23 procent av landets territorium och är en större yta än hela Grekland.

Minorna utgör ett enormt hot mot civila liv och landets framtida återhämtning och utveckling, uppger Kyiv Independent.

Civila liv på spel

De stora områdena med minfält som är tänkta att bromsa framryckande trupper riskerar också att i hög grad drabba civila offer.

Årligen dödas eller skadas över 7 000 människor globalt av minor.

– Majoriteten av de som dödas eller skadas av minor är civila, uppger svenska FN-förbundet.

– Många minor placeras på åkrar, fält, längs vägar och vid skolor vilket drabbar mest civila då minor som ligger gömda i marken skadar och dödar även när kriget lämnat.

– Hälften av alla civila som drabbas av minor är barn. Barn rör sig och leker överallt - utanför bostadsområden och vägar.

Hindrar återuppbyggnad

Minor utgör också ett hinder för krigsdrabbade samhällen att återuppbyggas.

Stora områden måste spärras av och minröjas innan de kan brukas för livsmedelsförsörjning och infrastruktur.

Även biståndspersonal hindras och begränsas i sitt arbete.

Skalar upp

Minröjning i Ukraina utförs i första hand av den statliga räddningstjänsten och Försvarsmakten, men både internationella och inhemska ickestatliga organisationer bidrar till insatsen.

Världens största ickestatliga organisation för minröjning, HALO Trust, har varit verksam i Ukraina sedan 2015.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion har man utökat sin verksamhet och är idag en arbetsstyrka på 1 500 personer som jobbar i åtta olika regioner i Ukraina.

– Detta är den största utmaningen med landminor sedan andra världskriget, säger organisationens vd James Cowan till Kyiv Independent.

– När det gäller territorium under ukrainsk kontroll är det fortfarande oklart om alla landminor kan röjas på 10 år – men jag tror att det är möjligt.

Foto: J. Gios

Text: Redaktionen