SD-politiker gapskrattar åt SVT-reporter

2025 04 27

En politiker från Sverigedemokraterna gapskrattar åt en av SVT:s reportrar.

Politkern skrattar åt SVT-reportern på ett sätt som kan uppfattas som hånfullt, i en video på TikTok.

– Alltså har ni sett, eller jag kanske ska säga hört, det här inslaget från SVT? frågar politikern i videon, varpå ett inslag av reportern spelas upp.

Politkern spelar bara upp några sekunder av inslaget, sedan avbryter hon för att gapskratta åt reporterns brytning.

– Alltså, jag var tvungen att kolla om det var ett skämt eller om det var på riktigt, säger politikern gapskrattande.

– Men man behöver ju inte ens kunna svenska för att jobba på förskolan här i Stockholm, så varför skulle man behöva kunna det för att vara reporter på SVT, liksom? säger politikern i videon.

”Måste jag fly igen?”

Reportern kom till Sverige från Afghanistan 2019 efter att ha flytt från talibanerna, rapporterar Expressen.

Nilofar Langar säger att hon är medveten om sin brytning, men hon är ändå chockad över att bli utsatt för vad hon upplever som hån av en svensk politiker.

– Det jag tänkte när jag såg klippet på Tiktok var: ”Jag har redan flytt från talibaner som inte gillade min journalistik. Måste jag fly igen nu från svenska politiker?” säger reportern till tidningen.

Politikern menar att det är viktigt att diskutera behovet av goda språkiga förebilder, men säger samtidigt till tidningen att hon inte har haft för avsikt att håna.

– Det har aldrig varit mitt syfte att håna en enskild person. Jag förstår i efterhand att det finns de som har uppfattat det så, och om någon har blivit ledsen för det här så vill jag verkligen understryka att det inte har varit min mening, säger hon till tidningen.

Spänd relation

Relationen mellan SD och public servicekanaler som SVT och SR har ibland varit spänd.

SD har ofta anklagat SVT för att göra ”politiskt vinklat” innehåll, och har krävt en omfattande granskning av public service.

Samtidigt har SVT också riktat kritik mot SD. Bland annat riktade SVT:s vd Anne Lagercrantz kritik mot SD-ledaren Jimmie Åkesson efter dennes utspel om TV4:s granskning av SD:s så kallade ”trollfabrik”.

– När Jimmie Åkesson dömer ut och misstänkliggör TV4:s granskning så misstänkliggör han fria medier, sade Lagercrantz i januari i år, enligt SVT.

Foto: SD, SVT

Text: Redaktionen


Trump övertygad: “Då hoppar Putin av – han har inget val”

2025 09 19

USA:s president Donald Trump säger sig ha lösningen för att få slut på Rysslands krig i Ukraina.

Förra veckan meddelade republikanen att han var redo att införa “massiva” sanktioner mot Putinregimen.

Men det villkoras av att Natoländerna upphör att köpa rysk olja.

Där ligger lösningen för att få slut på kriget, enligt Trump. Presidenten understryker att oljeintäkterna är avgörande för Rysslands ekonomi.

– Mycket enkelt, om oljepriset sjunker kommer Putin att hoppa av. Han kommer inte att ha något val. Han kommer att hoppa av kriget, säger Trump på en pressträff med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, enligt Bloomberg.

Säger ja på ett villkor

Ungern och Slovakien är de länder i Nato som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland. I veckan hotade USA de två länderna med “konsekvenser” om de inte slutar med importen.

Det kommer Ungern och Slovakien enbart att gå med på om ett villkor uppfylls, framhåller nu de två Natomedlemmarna.

Och det är om EU först säkrar upp tillräckligt med alternativ energiförsörjning, uppger Bloomberg.

– Innan vi kan åta oss allt måste vi ha rätt förutsättningar på plats, annars riskerar vi att allvarligt skada vår industri och ekonomi, säger Slovakiens finansminister Denisa Sakova.

Ungerska företrädare uttalar sig i liknande termer.

– Jag tror att ni känner till vår position. Vi är ett av få länder i regionen som bara har en landgräns. Vår position har alltid vägletts av Ungerns energisäkerhet, säger landets klimatminister Aniko Raisz, enligt Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

"Det kan man inte göra"

Enligt Trump borde den ökning av den inhemska produktionen i USA som inlett bidra till att sänka oljepriserna globalt.

Han varnar Europa för att fortsätta köpa rysk olja.

– Det kan man inte göra, det kan man inte göra. Det är inte att agera rättvist mot USA, säger Trump enligt European Pravda.

LÄS MER: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Ryssland har återkommande attackerat civila mål under kriget mot Ukraina.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen