Eurovision ändrar regler – har orsakat storbråk

2025 04 25

Eurovision ändrar på regler som har varit väldigt omdiskuterade.

Eurovision väcker ofta starka känslor, inte minst när deltagare eller publik visar upp flaggor eller symboler som andra har synpunkter på.

Under fjolårets Eurovision i Malmö tillämpades mycket strikta regler när det gäller vilka flaggor som fick förekomma på arenan.

Men inför årets tävlingen, som hålls i Basel i Schweiz mellan den 13 till 17 maj, blir reglerna betydligt mindre stränga – åtminstone för publiken.

Har varit hårt reglerat

Förra året fick bara de tävlande ländernas flaggor förekomma på arenan. Dessa regler gällde alltså för såväl deltagare som publik.

Det ledde bland annat till Prideflaggor, EU-flaggor och Palestinaflaggor inte tilläts.

Många i publiken blev upprörda då exempelvis deras Prideflaggor konfiskerades vid entrén.

Men nu ändrar EBU reglerna för publiken, rapporterar DR.

Publiken kommer att tillåtas att ha vilka flaggor som helst som inte bryter mot schweizisk lag, enligt radiokanalen.

Men för deltagarna i tävlingen gäller fortfarande strikta regler.

Regler för deltagare

De mer tillåtande reglerna kommer bara att gälla för publiken.

För deltagarna gäller att de inte får visa upp några andra flaggor än sin egen nationsflagga.

Denna regel gäller inte bara på scenen, utan även i green room och i alla arrangemang som är kopplade till tävlingen.

Frågan har väckt starka känslor och reaktioner, enligt radiokanalen.

Förra årets vinnare, schweiziska Nemo, uppges ha smugglat in en så kallad icke-binär flagga förbi säkerhetspersonalen för att kunna visa upp den på scenen.

Frågan väcker ständiga diskussioner.

– Politiska budskap måste undvikas, skriver arrangören som en förklaring till att man vill begränsa deltagarnas möjlighet att använda olika typer av flaggor.

Samtidigt understryks det att värdlandet Schweiz ”sätter ett högt värde på yttrandefrihet”, enligt radiokanalen.

Därför tillåter man nu alltså att publiken har andra flaggor än deltagarländernas.

Foto: EBU

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen