Arbetsgivare säger ifrån – sökande gör misstag med personligt brev

2025 04 27

Arbetsgivare har tröttnat på en typ av personligt brev som skickas in av många jobbsökande.

När man söker jobb förväntas man ofta bifoga både ett CV och ett personligt brev.

Men när det gäller det sistnämnda är det många arbetssökande som gör fel.

Det menar vissa arbetsgivare, däribland storföretaget Ikea.

”Då tackar vi nog nej”

Ikea har konstaterat att allt fler jobbsökande skickar in personliga brev som har skrivits med hjälp av AI, rapporterar SVT.

Detta försvårar rekryteringsprocessen och gör det svårt att se de sökandes personlighet, menar företaget.

De uppmanar därför sökande att inte skriva personligt brev med hjälp av AI. Annars riskerar man att få nej från möbeljätten.

– Ser vi att det är helt genererat av AI tackar vi nog nej. Då kan vi inte säkerställa om det är du som är bakom vissa nyckelord. Det blir ingen personlighet, säger Linda Wallin, rekryteringschef på Ikea, till kanalen.

Rekommendation från Arbetsförmedlingen

Det råder delade meningar om huruvida man ska ta hjälp av AI när man söker jobb, och i så fall i vilken utsträckning.

På Arbetsförmedlingens hemsida finns en artikel med tips om hur man kan vässa sitt CV med hjälp av AI.

– Använd AI för att analysera en jobbannons och ditt eget cv. Kopiera in ditt cv och jobbanonnsen i AI-verktyget och be det ge förslag på hur du kan omstrukturera ditt cv så att det blir mer intressant i relation till vad som efterfrågas av arbetsgivaren, skriver Arbetsförmedlingen på sin hemsida.

– Det kan öka dina chanser att bli upptäckt och få komma på jobbintervju, hävdar man.

Men enligt Ikea kan det alltså lika gärna vara tvärtom – om du tar för mycket hjälp av AI så riskerar din ansökan att bli så pass opersonlig att den får nobben.

Trots det finns det många tjänster och guider på nätet om hur man kan vässa sin ansökan med hjälp av AI-verktyg, och desto färre varningar om nackdelarna med detta.

”Ser att det inte stämmer”

Ikea varnar just för att lägga in jobbannonsen i ett AI-verktyg.

– Man kan se att jobbsökande kopierat annonsen rakt av och lagt in i ett AI-program som sedan spottar ut ett personligt brev. Det blir lite för överambitiöst och väldigt proffsigt och då ser vi att det stämmer inte riktigt, säger Linda Wallin till kanalen.

Ikea understryker att det inte behöver vara fel att ta hjälp av AI när man gör sin jobbansökan, men man måste försäkra sig om att slutresultatet blir personligt och någonting som man kan stå bakom.

Foto: G. Carstens-Peters

Text: Redaktionen


JUST NU: Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

 Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen

 


JUST NU: Storbritannien skickar ut trupper

2025 11 09

Storbritannien skickar trupper till Natoland.

Storbritannien skickar soldater och utrustning till Belgien för att hjälpa landet stärka sitt försvar efter drönarintrång i luftrummet, misstänkta att ha utförts av Ryssland.

Det bekräftar Sir Richard Knighton, ny chef för den brittiska militären, till BBC.

Trupper på plats

Den nya chefen för den brittiska militären, Sir Richard Knighton, berättar att hans belgiska motsvarighet bad om hjälp tidigare i veckan.

– Vi vet ännu inte källan till drönarna, säger Knighton, men medger att det är "sannolikt" att Moskva ligger bakom, säger han till BBC.

Beslutet att bistå Belgien har tagits tillsammans med försvarsminister John Healey, och utrustning och personal är redan på väg.

Belgiens främsta flygplats Zavantem tvingades stänga temporärt tidigare i veckan efter att drönare observerats i närheten, och de syntes även till vid en militärbas.

Allvarliga konsekvenser

– Till en början sågs endast drönare över våra militärbaser som vårt problem. Nu har det blivit ett allvarligt hot som påverkar civil infrastruktur i flera europeiska länder, sa Belgiens försvarsminister Theo Francken tidigare i veckan.

Circa 3 000 passagerare hos Brussels Airlines drabbades av störningarna, och flygbolaget meddelat att de står inför "betydande kostnader" för inställda eller omdirigerade flygningar.

Ryssland största hotet

Sir Richard Knighton framhåller att Ryssland är "det största hotet just nu" mot Europa.

– Den illegala invasionen av Ukraina har visat på den barbariska naturen av Rysslands krigsinsatser, säger han.

Han betonar också att hybridkrigföring, inklusive sabotage och mord på brittisk mark, är något Storbritannien måste stärka sitt försvar mot.

Även Nato-samarbete är avgörande.

– En viktig del av att avskräcka hot är att agera tillsammans med andra länder genom Nato.

Mer stöd väntas

Tyskland har också erbjudit Belgien stöd med antidrönarmått, efter att fler farkoster nyligen orsakat stora flygstörningar i bland annat Sverige, Norge och Danmark.

Kremlin har förnekat inblandning, men spänningarna har ökat efter fler allvarliga intrång i Östeuropa, där ryska stridsflygplan och attackdrönare varit involverade.

Foto: Nato

Text: Redaktionen