UPPGIFTER: Försvarsministern agerade bakom ryggen på Trump

2025 05 06

USA:s försvarsminister Pete Hegseth uppges ha agerat bakom Trumps rygg.

Den amerikanska försvarsministern Pete Hegseth är en omdiskuterad person, inte minst med anledning av hans inblandning i den så kallade chattgruppsskandalen.

Nu kommer andra uppgifter om Hegseths agerande som försvarsminister.

Hegseth uppges ha stoppat militära hjälpsändningar till Ukraina utan Trumps godkännande, rapporterar Reuters.

Skapade förvirring

Cirka en vecka efter att Trump hade inlett sin andra mandatperiod kom en order från den amerikanska militären till tre fraktflygbolag om att stoppa 11 flyg lastade med vapen som skulle till Ukraina, enligt nyhetsbyrån.

Ordern skapade stor förvirring, inte bara i Kyiv, utan också i Vita huset. Högt uppsatta tjänstemän i Vita huset kunde inte svara på frågor om ordern, och inom en vecka hade den dragits tillbaka.

Ordern kom från försvarsminister Pete Hegseths kontor, enligt ett register som nyhetsbyrån har granskat.

Och nu kommer uppgifter om att försvarsministern hade utfärdat ordern utan att Donald Trump hade godkänt den.

Trump inte medveten

Ordern om att ställa in fraktflygen ska ha kommit efter ett möte om Ukraina i Ovala rummet den 30 januari, enligt källor.

Ett förslag om att stoppa militära hjälpsändningar till Ukraina kom upp och diskuterades på mötet, där bland andra Trump och Hegseth medverkade. Detta berättar två källor med kännedom om mötet.

Diskussionen ledde dock inte till att Trump gav någon instruktion om att stoppa några hjälpsändningar, uppger källorna.

Donald Trump var inte medveten om försvarsministern order om att stoppa sändningarna, enligt uppgifter till nyhetsbyrån.

Påstås ha följt direktiv

Vita huset hävdar att Hegseth följde ett direktiv från Trump, men enligt källorna stämmer inte detta. Vita huset har heller inte kunnat ge någon förklaring till varför högt uppsatta säkerhetstjänstemän inte hade kännedom om ordern, och varför den skapade en sådan förvirring för att sedan dras tillbaka.

– Att förhandla om ett slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina har varit en komplex och oberäknelig situation. Vi kommer inte att gå in på detaljer om varje samtal mellan högt uppsatta tjänstemän under processen, säger Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt till nyhetsbyrån.

Det är oklart om och i så fall på vilket sätt Trump har konfronterat Hegseth angående detta.

Pete Hegseth har fått hård kritik som försvarsminister, inte minst efter chattgruppsskandalen, men hittills har Donald Trump stått bakom sin minister.

Foto: G Skidmore

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen