Fem skattesänkningar på väg – det här gäller

2025 05 20

Det framgår av de skatteförslag som Finansdepartementet remitterar inför årets höstbudget.

Enligt departementet kan följande skattesänkningar bli verklighet:

1, Sänkt elskatt

Regeringen föreslår att energiskatten på el sänks från 43,9 öre/kWh till 41,1 öre/kWh.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

2, Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar

Mervärdesskatten, eller momsen, på inträden till danstillställningar kan sänkas från 25 till 6 procent.

Den föreslagna sänkningen kommer till exempel beröra biljetter till dansevenemang, nattklubbar och diskotek.

I dag beskattas exempelvis dansband med en så kallad ”dansbandsmoms” på 25 procent per såld biljett, till skillnad från andra kulturformer som betalar 6 procent.

SD har krävt att momsen ska sänkas vid flera tillfällen.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Läs mer här: Jimmie Åkesson: Svensk musikgenre kan försvinna

3, Sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt

Regeringen vill sänka bolagsskatten med 0,6 procentenheter till 20 procent. Expansionsfondsskatten föreslås sänkas i motsvarande grad.

Bolagsskatt är skatt på vinst som görs i aktiebolag. Expansionsfondsskatten är den skatt som enskilda näringsidkare betalar på kapital som flyttats till en expansionsfond. I dag ligger båda skatterna på 20,6 procent.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

4, Skattelättnad för resor med kollektivtrafik

Regeringen föreslår en skattesänkning för anställda som får periodbiljett eller ersättning av sin arbetsgivare för att resa med kollektivtrafik. Skattelättnaden föreslås för periodbiljetter som ger rätt till ett obestämt antal resor under minst 30 dagar. För summor upp till 13 000 kronor per år ska endast 50 procent av förmånens värde eller ersättningen beskattas. Förslaget inkluderar även resor till och från arbetet med färdtjänst.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

5, Slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar

Regeringen föreslår att fordonskatt och saluvagnsskatt slopas för släpvagnar med en totalvikt som inte överstiger 3 ton. Den tidigare gränsen har varit 2,25 ton.

Förslaget kommer påverka företag och privatpersoner som använder lättare släp och föreslås träda i kraft den 1 februari 2026.

LÄS MER OM EKONOMI HÄR: 

Dyrare bensin att vänta för svenska folket | Ekonomibladet

Vindkraftspark går i konkurs | Ekonomibladet

USA HOTAR: ”Maxstraff” kan vänta flera länder | Ekonomibladet

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen