Östersjön kan bli en damm

2025 05 20

Gör om Östersjön till en damm. 

Det föreslår regeringens klimatanpassningsutredare Johan Hjalmarsson.

Hjalmarsson – som sedan 2022 är tekniskt råd i Mark- och miljööverdomstolen – anser att Sverige och Danmark bör överväga att anlägga en skyddsvall genom Öresund och de danska bälten för att skydda bebyggelsen kring Östersjön från stigande havsnivåer.  

Förslaget överlämnades till miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i början av veckan, rapporterar Altinget.

– Det är inte några enorma djup kring Danmark och Öresund och det är ganska korta sträckor dessutom, säger Johan Hjalmarsson till tidningen.

Blir en damm

Den föreslagna vallen skulle omvandla Östersjön till en damm. Vattennivån skulle sjunka betydligt, vilket skulle skydda närliggande bebyggelse från översvämningar som väntas bli ett större problem i framtiden.

Det finns dock både politiska, miljömässiga och säkerhetspolitiska utmaningar med projektet, enligt Hjalmarsson.

Utredaren beskriver det som ett ”synnerligen svårt infrastrukturprojekt”.

Vidare pekar han på att Östersjön skulle förlora sitt naturliga inflöde av saltvatten från världshaven, vilket i sin tur skulle påverka ekosystemet i och omkring havet.

Utifrån en säkerhetspolitisk aspekt skulle vallen kunna bli ett tydligt och sårbart mål i en konflikt.

– Om någon fientligt sinnad makt skulle vilja Sverige och de övriga länderna som skyddas av den här vallen illa, då kan man ju tänka sig att man spränger vallen och därmed skapar enorma översvämningar för den bebyggelse som skyddas av vallen. Det behöver man också fundera på om man nu skulle gå vidare med ett sådant här projekt, säger Johan Hjalmarsson till Altinget.

Viktig roll

Utredare Johan Hjalmarsson har en viktig roll i regeringens arbete med Sverige nationella strategi för klimatanpassning.

I mars 2024 utsågs han till särskild utredare av regeringen. Hjalmarsson fick i uppdrag att lämna förslag på hur kostnadseffektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras snabbare, genom ny eller anpassad lagstiftning samt tydligare finansieringsmodeller.

– De senaste årens extrema väderhändelser visar oss alla att vårt samhälle behöver bli mer robust mot naturolyckor och klimatförändringarnas effekter. Nu måste vi gå från ord till handling i klimatanpassningsarbetet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i samband med utnämningen.

Foto: Per-Åke Adolfsson

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen