Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


Många har missat viktigt besked till Skatteverket – pengarna dröjer

2025 06 02

I dagarna ska 2,4 miljoner personer i Sverige få sin respektive skatteåterbäring på kontot.

På måndagen har nästan alla som deklarerade senast 2 maj fått sitt slutskattebesked.

Från och med imorgon inleds så även utbetalningen till dem som ändrat eller lagt till uppgifter i sin deklaration och därmed inte fick några pengar i april.

Totalt ska 37 miljarder betalas ut från Skatteverket. Men många får vänta ytterligare på sin återbäring.

Tiotusentals har nämligen glömt en liten, men viktig, detalj för att utbetalning ska vara möjlig.

Man har nämligen inte meddelat något konto dit pengarna ska sättas in och då sker inte heller någon automatisk utbetalning.

Enligt Skatteverket är det omkring 50 000 personer som missat detaljen.

Den som inte har anmält bankkonto till Skatteverket kan fortfarande göra det, då kommer pengarna, men lite senare. Skatteverket gör utbetalningar löpande under juni, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

Dessa får också vänta

Det finns även andra skäl till att återbäringen inte betalas ut.

Om man till exempel fått besked om att man ska få tillbaka under 100 kronor kommer pengarna istället att ligga kvar på skattekontot till nästa år.

Ett annat exempel är den som har en skuld hos Kronofogden. Då går återbäringen istället dit i första hand.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar – ta inga lån från dessa företag

Det kan även vara så att Skatteverket behöver ta kontakt med dig för att få en del förtydliganden innan utbetalning blir aktuell.

– Du kan få slutskattebeskedet senare om vi behöver ställa frågor till dig om deklarationen, till exempel om du gjort ändringar, eller om vi har fått nya uppgifter efter att vi skickat din deklaration. Den som haft anstånd och deklarerat efter den 2 maj får också beskedet och eventuell återbäring senare, säger Johan Schauman.

640 000 får kvarskatt

Samtidigt som många får pengar på kontot är det 640 000 som fått besked om kvarskatt på sammanlagt 14 miljarder kronor. Den som fått den informationen i veckan ska betala senast i september.

Är man ansluten till digital brevlåda, till exempel Kivra, går besked om slutgiltig skatt att hitta där. Det går också att se på Mina sidor på Skatteverkets hemsida.

LÄS MER: Här är tre saker du inte ska känna dig “skyldig” över att köpa – enligt experten

Foto: Fialotta Bratt/Skatteverket resp A. Piacquadio

Text: Redaktionen


Historiker tvärsäker: Putinregimen kan falla på tre dagar

2025 06 02

Omvärlden måste vara redo för ett snabbt maktskifte i Ryssland.

Det framhäver Vladimir Kara-Murza, rysk historiker, journalist och dissident.

– En tydlig lärdom från rysk historia är att stora politiska förändringar sker lika fort som att knäppa fingrarna: snabbt, plötsligt och helt oväntat, säger han till Dagbladet.

"Kan falla på tre dagar"

Vladimir Kara-Murza är en av de mest välkända Kremlkritikerna. Han har överlevt två försök till förgiftning och dömdes för två år sedan till 25 års fängelse för landsförräderi efter att ha kritiserat den ryska invasionen av Ukraina.

Dissidenten hann sitta elva månader i ett sibiriskt fångläger innan han släpptes förra sommaren i ett fångutbyte.

Nu talar han ut om hur oförutsägbar han anser framtiden egentligen vara för den ryska diktatorn Vladimir Putin. Kara-Murza jämför med hur tidigare ledare har fallit snabbt, till exempel tsar Nikolaj vid den ryska revolutionen 1917.

– Ingen förutspådde tsarregimens fall. Den föll på tre dagar. Ingen såg kommunistregimens fall i slutet av 1900-talet. Den föll också på tre dagar, säger Kara-Murza och fortsätter:

– Så sker förändring i Ryssland. Så kommer politisk förändring att ske nästa gång. Ingen av oss vet när eller hur, men vi vet att det kommer att hända. Ingenting varar för evigt och “herr Putins regim” är inget undantag.

Uppmanar världen: gör er redo

Vladimir Kara-Murza jobbade nära den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som plötsligt och mystiskt avled i rysk fångenskap förra året. Han är även brittisk medborgare och bor numera i Storbritannien.

Nu uppmanar 43-åringen världen att stå redo att agera omedelbart när Putins regim faller. Journalisten menar att “ni måste ha en plan”.

– Det är mycket viktigt att inte missa nästa möjlighet till demokratisk förändring i Ryssland, som vi gjorde på 90-talet, och som har fört oss hit där vi står idag, med den största militära konflikten sedan andra världskriget, säger Kara-Murza till den norska tidningen.

LÄS MER: Kris i Ryssland – kräver åtta miljoner ton livsviktig vara

Kan sitta elva år till

Vladimir Putin utropade sig till segrare i det ryska presidentvalet våren 2024. Det så kallade valet, där Putin fick 88 procent av rösterna, har av större delen av omvärlden betraktats som riggat. 

Sedan tidigare har Kreml tagit bort lagen om att presidenten inte får sitta mer än två mandatperioder. Putin inledde efter “valet” sin femte period som varar fram till 2030. Han har därefter enligt rysk lag rätt att ställa upp ytterligare en gång och kan således sitta kvar till 2036.

Diktatorns nuvarande mandatperiod är den längsta i Rysslands moderna historia, vilket gör honom till den längst sittande ledaren sedan Josef Stalin.

Putin är efterlyst i 123 länder för krigsbrott i Ukraina efter att Internationella brottmålsdomstolen utfärdat en arresteringsorder mot den ryska ledaren 2023.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen