USA går emot Natoländer – totalvägrar två saker

2025 05 21

Gruppen består av sju av världens ledande industriländer, bland annat Natoländerna Frankrike, Italien, Kanada, Storbritannien och Tyskland.

USA och Japan är de övriga medlemmarna.

Nu arbetar gruppen med att ta fram ett gemensamt uttalande om kriget i Ukraina.

Men processen går långsamt.

USA har satt käppar i hjulet för två formuleringar, rapporterar Politico med hänvisning till källor med insyn.

För det första motsätter sig USA en formulering om ”ytterligare stöd till Ukraina”. För det andra är USA ovilligt att kalla Rysslands invasion för ”illegal”.

Vägrade fördöma terrorbombning

Det är inte första gången som USA har blockerat gemensamma G7-uttalanden.

Washington har tidigare motsatt sig formuleringar som visat stöd till Ukraina och fördömt Rysslands krig.

Bland annat ställde sig Vita huset inte bakom ett uttalande som fördömde Rysslands terrorbombning av staden Sumy i norra Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska styrkor avfyrade två ballistiska robotar mot centrala Sumy i mitten av april – 35 personer dödades och över 80 personer skadades.

Enligt ukrainska tjänstemän var robotarna fyllda med klustervapen, som är utformade för att ta så många liv som möjligt.

Vill ta tillbaka Ryssland

President Trump har öppnat för att Ryssland skulle kunna återvända till G7-gruppen, som tidigare kallades för G8 när Ryssland var medlem.

Efter annekteringen av Krymhalvön 2014 uteslöts Ryssland från samarbetet.

I slutet av februari öppnade Trump för att omvärdera beslutet.

– Jag skulle älska att ha dem tillbaka. Jag tror att det var ett misstag att kasta ut dem, sade Trump.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Historiker tvärsäker: Putinregimen kan falla på tre dagar

2025 06 02

Det framhäver Vladimir Kara-Murza, rysk historiker, journalist och dissident.

– En tydlig lärdom från rysk historia är att stora politiska förändringar sker lika fort som att knäppa fingrarna: snabbt, plötsligt och helt oväntat, säger han till Dagbladet.

"Kan falla på tre dagar"

Vladimir Kara-Murza är en av de mest välkända Kremlkritikerna. Han har överlevt två försök till förgiftning och dömdes för två år sedan till 25 års fängelse för landsförräderi efter att ha kritiserat den ryska invasionen av Ukraina.

Dissidenten hann sitta elva månader i ett sibiriskt fångläger innan han släpptes förra sommaren i ett fångutbyte.

Nu talar han ut om hur oförutsägbar han anser framtiden egentligen vara för den ryska diktatorn Vladimir Putin. Kara-Murza jämför med hur tidigare ledare har fallit snabbt, till exempel tsar Nikolaj vid den ryska revolutionen 1917.

– Ingen förutspådde tsarregimens fall. Den föll på tre dagar. Ingen såg kommunistregimens fall i slutet av 1900-talet. Den föll också på tre dagar, säger Kara-Murza och fortsätter:

– Så sker förändring i Ryssland. Så kommer politisk förändring att ske nästa gång. Ingen av oss vet när eller hur, men vi vet att det kommer att hända. Ingenting varar för evigt och “herr Putins regim” är inget undantag.

Uppmanar världen: gör er redo

Vladimir Kara-Murza jobbade nära den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som plötsligt och mystiskt avled i rysk fångenskap förra året. Han är även brittisk medborgare och bor numera i Storbritannien.

Nu uppmanar 43-åringen världen att stå redo att agera omedelbart när Putins regim faller. Journalisten menar att “ni måste ha en plan”.

– Det är mycket viktigt att inte missa nästa möjlighet till demokratisk förändring i Ryssland, som vi gjorde på 90-talet, och som har fört oss hit där vi står idag, med den största militära konflikten sedan andra världskriget, säger Kara-Murza till den norska tidningen.

LÄS MER: Kris i Ryssland – kräver åtta miljoner ton livsviktig vara

Kan sitta elva år till

Vladimir Putin utropade sig till segrare i det ryska presidentvalet våren 2024. Det så kallade valet, där Putin fick 88 procent av rösterna, har av större delen av omvärlden betraktats som riggat. 

Sedan tidigare har Kreml tagit bort lagen om att presidenten inte får sitta mer än två mandatperioder. Putin inledde efter “valet” sin femte period som varar fram till 2030. Han har därefter enligt rysk lag rätt att ställa upp ytterligare en gång och kan således sitta kvar till 2036.

Diktatorns nuvarande mandatperiod är den längsta i Rysslands moderna historia, vilket gör honom till den längst sittande ledaren sedan Josef Stalin.

Putin är efterlyst i 123 länder för krigsbrott i Ukraina efter att Internationella brottmålsdomstolen utfärdat en arresteringsorder mot den ryska ledaren 2023.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen