51 personer döms till döden efter mord på svensk kvinna

2022 01 30

Det blev ett kraftigt domslut i rättegången efter mordet på den svenska FN-experten Zaida Catalan.

Hon mördades i tjänsten i mars 2017 tillsammans med sin amerikanska kollega Michael Sharp i Demokratiska Republiken Kongo i Afrika.

Skakade FN

54 personer stod åtalade i rättegången och inte mindre än 51 av dem har nu ikväll dömts till döden för bland annat det uppmärksammade dådet som skakade FN, rapporterar AFP.

Domen föll efter en omfattande rättegång i en militärdomstol som pågått i fyra års tid.

Från Småland

Zaida Catalan var utbildad jurist från Högsby i Kalmar län och var tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom. Hon ledde Grön Ungdom tillsammans med Gustav Fridolin och var senare kandidat på Miljöpartiets EU-valsedel.

Satt i kommunfullmäktige

Hon satt även i Stockholms stadsfullmäktige för Miljöpartiet. Under en period jobbade hon även på Miljöpartiets riksdagskansli men slutade 2010 och blev sen expert på sexuellt våld för EU:s polisinsats EUPOL i Goma, Kongo.

Jobbade för FN

Därefter gjorde hon en snabb karriär i FN och arbetade bland annat som expert på mänskliga rättigheter för en FN-kommitté direkt under FN:s Säkerhetsråd.

I hennes uppdrag ingick att övervaka sanktionerna mot Demokratiska Republiken Kongo och utreda misstänkta massakrer i Kasairegionen, där det varit en väpnad konflikt mellan den lokala Kamuina Nsapu-milisen och regeringsstyrkor.

Undersökte massgravar

Det var när Zaida Catalan undersökta massgravar med koppling till en blodig konflikt mellan en lokal gruppering och regeringen som den unga svenska och hennes amerikanska kollega försvann.

16 dagar senare påträffades deras kroppar i en by, den 28 mars 2017 uppger AFP.

Gillrad fälla

Åtalet mot de 54 personerna rörde sig om allt från terrorism till mord och medverkan i en upprorisk rörelse. I åtalet ingick även brottet krigsbrott och lemlästning. Zaida Catalan hittades halshuggen.

En rapport som tidigare överlämnades till FN:s Säkerhetsråd beskrev morden på svenskan och amerikanen som en gillrad fälla där statliga säkerhetsstyrkor kan ha varit inblandade.

Hämnas på FN

Under rättegången pekades de åtalade misslimännen ut som de verkliga mördarna och motivet ska ha varit att hämnas på FN som de ansåg hade misslyckat att skydda dem från landets armé.

Omvandlas till livstid

Dödsstraff omvandlas rutinmässigt till livstid i fängelse i Demokratiska Republiken Kongo som inte genomfört några dödsstraff sedan 2003.

22 av de 51 dömda dömdes i sin frånvaro.

Diktatur

Demokratiska Republiken Kongo är trots sitt namn ingen demokrati utan tvärtom en diktatur. Landet får 20 poäng på Freedom House diktaturskala där Sverige får 100, Ryssland 20 och Belarus 11.

Landet är med sina 105 miljoner invånare ett av Afrikas folkrikaste länder men har länge plågats av inbördeskrig och omfattande konflikter. D.R. Kongo är emellertid ett ytterst rikt land tack vare sina stora mineraltillgångar som dock inte kommit allmänheten till godo.

Text: Redaktionen


Donald Trump: ”Jag vill inte ens tänka tanken”

2025 07 16

För ganska exakt ett år sedan var Donald Trump centimeter från döden.

Åtta skott avfyrades av 20-årige Thomas Matthew Crooks mot den dåvarande presidentkandidaten under ett kampanjmöte i Butler, Pennsylvania.

Ett av dem träffade Trump i höger öra. En person i publiken dog och ytterligare två skadades allvarligt av skottlossningen.

– Gud skonade mitt liv av en anledning, framhöll republikanen när han knappt fyra månader senare vann valet och blev USA:s 47:e president.

Vill inte ens tänka tanken

Men om nära döden-upplevelsen förändrade Trump har presidenten inte reflekterat kring.

Faktum är att han inte ens vill tänka tanken.

Det framhåller Trump i en intervju med BBC i samband med årsdagen för mordförsöket.

– Jag gillar inte att tänka tanken på om det förändrade mig.

– Det skulle kunna förändra mitt liv, säger presidenten om att “älta frågan”.

“Häpnadsväckande”

I samma intervju säger Trump att det var “häpnadsväckande” att Natoledarna gick med på att öka försvarsutgifterna till 5 procent av respektive lands BNP.

Nato har gått från att vara “föråldrat” till “raka motsatsen” eftersom alliansen “betalar sina egna räkningar”.

– Ingen trodde att det var möjligt, säger Donald Trump.

LÄS MER: Sverige hotar Trump

Avslöjar: trodde på deal vid fyra tillfällen

Trump kommenterar även den senaste händelseutvecklingen vad gäller det prestigefulla, och enligt de flesta experter, omöjliga vallöftet om att uppnå fred mellan Ryssland och Ukraina inom 24 timmar.

Nu har det snart gått ett halvår sedan Trump installerades.

– Vi jobbar på det, säger presidenten.

– Vi kommer att ha ett bra samtal. Jag säger: “Det är bra, jag tror att vi är nära att få det klart” och sedan river han (Putin) ned en byggnad i Kyiv.

Trump avslöjar också att han vid fyra tillfällen trott att han en överenskommelse med Ryssland om att avsluta kriget varit aktuellt.

– Jag är besviken på honom, men jag är inte klar med honom. Men jag är besviken på honom, säger Trump om den ryska diktatorn.

LÄS MER: Trump bekräftar massivt avtal för Ukraina – hotar Vladimir Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Svenska veteraner till angrepp – ”Låt inte SD hindra oss”

2025 07 16

Svenska utlandsveteraner rasar mot SD och kräver att regeringen agerar.

Fyra svenska utlandsveteraner riktar en vädjan till Sveriges regering.

Samtidigt går de till angrepp mot regeringens stödparti, SD.

Kritiserar SD

I en debattartikel i DN går utlandsveteranerna Anders Brännström, Björn Blanck, Ulf Henricsson och Bengt Sandström, med erfarenheter från bland annat Afghanistan, ut och vädjar till regeringen om att ta sitt ansvar.

De menar att Sverige nu måste agera för att hjälpa ett 50-tal lokalanställda afghaner som jobbade för Sverige i samband med den svenska insatsen i Afghanistan.

Frågan har aktualiserats bland annat av mordet på en före detta vaktchef vid ett svenskt provinskontor i Afghanistan.

Lokalanställda som jobbat för Sverige står nu inför en allvarlig hotbild från talibanerna. Veteranerna kräver att Sverige hjälper dem – och slutar att lyssna på SD:s invändningar.

– Nu är det vår tur att ställa upp för ett 50-tal personer när de behöver oss. Att låta SD:s nitiska hållning i migrationsdebatten stå i vägen vore ett säkerhetspolitiskt misstag, menar de fyra utlandsveteranerna i debattartikeln.

”Inte ens Trumpadministrationen…”

De länder som hade flest soldater i Afghanistan, som USA, Kanada, Storbritannien och Tyskland, arbetar aktivt för att skydda tidigare lokalanställda afghaner.

Det gör däremot inte Sverige, skriver debattörerna i tidningen.

– Inte ens Trumpadministrationen, med sin restriktiva hållning till invandring av afghaner, har avslutat sitt så kallade Special immigration visa program som är särskilt framtaget för att ge skydd åt afghaner med koppling till amerikanernas insatser i Afghanistan, enligt debattörerna.

Utlandsveteranerna vill att de tidigare lokalanställda afghanerna ska inkluderas i Sveriges kvot inom kvotflyktingprogrammet.

Ett sådant förslag finns från regeringen, men enligt uppgifter ska SD ha motsatt sig förslaget.

Utlandsveteranerna menar att Sverige begår ett stort misstag.

– Skulle Sverige inte slutföra insatsen i Afghanistan genom att ge skydd till de sista kollegorna är det inte bara att betrakta som ett svek, det är ett säkerhetspolitiskt misstag, menar debattörerna.

SD sätter stopp

Det är alltså SD som blockerar hjälp till afghaner som tidigare har arbetat för Sverige, enligt källor till TV4.

Matheus Enholm (SD), vice ordförande i försvarsutskottet, uppger att Sverige tidigare har erbjudit evakueringar samt att det av praktiska och juridiska skäl är ”svårt för Sverige att agera på motsvarande sätt” idag.

Frågan har också debatterats i riksdagen i april.

– Det här är ju en grupp som faktiskt förtjänar att komma till Sverige, men har man som Miljöpartiet drivit en politik för att ge afghaner en amnesti trots att de fått avslag när det kommit till Sverige – då blir det så att det inte finns utrymme att ta hit fler, sade riksdagsledamoten Nima Gholam Ali Pour (SD) i debatten, enligt kanalen.

Arkivfoto: Nato resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen