Kreml svarar på Trumps utbrott

2025 05 26

Ryssland eskalerar sitt anfallskrig mot Ukraina.

I helgen genomförde diktaturen sitt största luftangrepp mot Ukraina sedan den fullskaliga invasionen inleddes för tre år sedan.

Enligt det ukrainska flygvapnet avfyrade Ryssland 355 drönare och nio kryssningsrobotar mot Ukraina, vilket överträffar det tidigare rekordet på 298 projektiler.

Minst sex personer har dödats i attacken.

Trump rasar

USA:s president Donald Trump reagerade mycket kraftfullt på den ryska eskaleringen.

– Jag gillar inte vad Putin gör. Han dödar massa människor och jag vet inte vad fan som har hänt med Putin, sade Trump i en videointervju från Air Force One.

I ett efterföljande inlägg på Truth Social skrev presidenten att Vladimir Putin har blivit ”fullständigt GALEN”.

Läs mer här: Trump förtvivlad – “vad fan har hänt med Putin?”

Ryssland svarar

Nu svarar Kreml på Trumps utbrott.

– Detta är ett avgörande ögonblick, vilket naturligtvis leder till mental press med känslomässiga reaktioner, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till den ryska nyhetsbyrån Tass.

Vidare kallar Peskov det massiva anfallet för en ”vedergällningsattack”.

– Vi noterar hur ukrainarna attackerar vår infrastruktur, inklusive civil infrastruktur. Detta var en vedergällningsattack. Och vår attack riktade sig mot militära anläggningar och militära mål.

Läs mer här: Trump överväger att slå till ekonomiskt mot Ryssland – “Absolut” | Ekonomibladet

Ukraina tillbakavisar påståendet

De ryska uppgifterna dementeras av Ukraina.

Kyiv Independent rapporterar om stor förödelse i flera regioner. Enligt tidningen har flera civila mål attackerats:

- I Kupianskregionen i nordöstra Ukraina har ryska attacker skadat 39 hus, en kommersiell fastighet, en bilverkstad, en butik och två fordon.

- I Chersonregionen dödades en person och fyra skadades när ryska styrkor besköt och genomförde drönarattacker mot minst 30 samhällen, däribland staden Cherson. Attackerna orsakade skador på två flerbostadshus, elva bostadshus, en gasledning, en mobilmast och flera fordon. Även samhällsviktig infrastruktur drabbades, enligt regionens guvernör.

- I Zaporizjzjaregionen skadades två civila efter att ryska styrkor genomfört 419 attacker mot tolv orter. Skador rapporteras på bostadshus, fordon och civil infrastruktur i flera städer.

- I Odessaregionen skadades en 14-årig pojke i byn Velykodolynske vid en rysk drönarattack. I staden Odesad förstördes ett 100 kvadratmeter stort bostadshus och flera andra byggnader.

- I Kyivregionen genomförde Ryssland ännu en kombinerad robot- och drönarattack under natten. Inga personskador rapporterades, men explosioner orsakade skador på flera bostäder. Det ukrainska luftförsvaret lyckades avvärja flera hot, och ingen kritisk infrastruktur träffades.

- I Dnipropetrovskregionen attackerade ryska styrkor staden Nikopol och närliggande samhällen med glidbomber, artilleri och drönare. Bostadshus och fordon skadades.

- I Chmelnytskyjregionen utsattes regionen för andra natten i rad för ryska attacker. Inga personskador rapporterades, men flera bostäder och företagsbyggnader fick materiella skador.

- I Mykolajivregionen dödades två civila och sex skadades vid en omfattande drönarattack mot staden Mykolajiv. Tre av de skadade fördes till sjukhus med allvarliga skador. I separata incidenter attackerades samhällena Kutsurub och Ochakiv med drönare under natten. Inga ytterligare dödsfall rapporterades.

- I Sumyregionen dödades en person och två skadades vid separata drönar- och artilleriattacker. Totalt genomförde ryska styrkor 80 attacker mot 33 samhällen, med glidbomber, raketartilleri och drönare. Bostäder och infrastruktur skadades.

- I Tjerkasyregionen sköt det ukrainska luftförsvaret ner 25 drönare under natten. Inga dödsfall rapporterades, men tryckvågor från nedslagen skadade fönster och infrastruktur i staden Uman.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


Många har missat viktigt besked till Skatteverket – pengarna dröjer

2025 06 02

I dagarna ska 2,4 miljoner personer i Sverige få sin respektive skatteåterbäring på kontot.

På måndagen har nästan alla som deklarerade senast 2 maj fått sitt slutskattebesked.

Från och med imorgon inleds så även utbetalningen till dem som ändrat eller lagt till uppgifter i sin deklaration och därmed inte fick några pengar i april.

Totalt ska 37 miljarder betalas ut från Skatteverket. Men många får vänta ytterligare på sin återbäring.

Tiotusentals har nämligen glömt en liten, men viktig, detalj för att utbetalning ska vara möjlig.

Man har nämligen inte meddelat något konto dit pengarna ska sättas in och då sker inte heller någon automatisk utbetalning.

Enligt Skatteverket är det omkring 50 000 personer som missat detaljen.

Den som inte har anmält bankkonto till Skatteverket kan fortfarande göra det, då kommer pengarna, men lite senare. Skatteverket gör utbetalningar löpande under juni, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

Dessa får också vänta

Det finns även andra skäl till att återbäringen inte betalas ut.

Om man till exempel fått besked om att man ska få tillbaka under 100 kronor kommer pengarna istället att ligga kvar på skattekontot till nästa år.

Ett annat exempel är den som har en skuld hos Kronofogden. Då går återbäringen istället dit i första hand.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar – ta inga lån från dessa företag

Det kan även vara så att Skatteverket behöver ta kontakt med dig för att få en del förtydliganden innan utbetalning blir aktuell.

– Du kan få slutskattebeskedet senare om vi behöver ställa frågor till dig om deklarationen, till exempel om du gjort ändringar, eller om vi har fått nya uppgifter efter att vi skickat din deklaration. Den som haft anstånd och deklarerat efter den 2 maj får också beskedet och eventuell återbäring senare, säger Johan Schauman.

640 000 får kvarskatt

Samtidigt som många får pengar på kontot är det 640 000 som fått besked om kvarskatt på sammanlagt 14 miljarder kronor. Den som fått den informationen i veckan ska betala senast i september.

Är man ansluten till digital brevlåda, till exempel Kivra, går besked om slutgiltig skatt att hitta där. Det går också att se på Mina sidor på Skatteverkets hemsida.

LÄS MER: Här är tre saker du inte ska känna dig “skyldig” över att köpa – enligt experten

Foto: Fialotta Bratt/Skatteverket resp A. Piacquadio

Text: Redaktionen


Historiker tvärsäker: Putinregimen kan falla på tre dagar

2025 06 02

Omvärlden måste vara redo för ett snabbt maktskifte i Ryssland.

Det framhäver Vladimir Kara-Murza, rysk historiker, journalist och dissident.

– En tydlig lärdom från rysk historia är att stora politiska förändringar sker lika fort som att knäppa fingrarna: snabbt, plötsligt och helt oväntat, säger han till Dagbladet.

"Kan falla på tre dagar"

Vladimir Kara-Murza är en av de mest välkända Kremlkritikerna. Han har överlevt två försök till förgiftning och dömdes för två år sedan till 25 års fängelse för landsförräderi efter att ha kritiserat den ryska invasionen av Ukraina.

Dissidenten hann sitta elva månader i ett sibiriskt fångläger innan han släpptes förra sommaren i ett fångutbyte.

Nu talar han ut om hur oförutsägbar han anser framtiden egentligen vara för den ryska diktatorn Vladimir Putin. Kara-Murza jämför med hur tidigare ledare har fallit snabbt, till exempel tsar Nikolaj vid den ryska revolutionen 1917.

– Ingen förutspådde tsarregimens fall. Den föll på tre dagar. Ingen såg kommunistregimens fall i slutet av 1900-talet. Den föll också på tre dagar, säger Kara-Murza och fortsätter:

– Så sker förändring i Ryssland. Så kommer politisk förändring att ske nästa gång. Ingen av oss vet när eller hur, men vi vet att det kommer att hända. Ingenting varar för evigt och “herr Putins regim” är inget undantag.

Uppmanar världen: gör er redo

Vladimir Kara-Murza jobbade nära den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som plötsligt och mystiskt avled i rysk fångenskap förra året. Han är även brittisk medborgare och bor numera i Storbritannien.

Nu uppmanar 43-åringen världen att stå redo att agera omedelbart när Putins regim faller. Journalisten menar att “ni måste ha en plan”.

– Det är mycket viktigt att inte missa nästa möjlighet till demokratisk förändring i Ryssland, som vi gjorde på 90-talet, och som har fört oss hit där vi står idag, med den största militära konflikten sedan andra världskriget, säger Kara-Murza till den norska tidningen.

LÄS MER: Kris i Ryssland – kräver åtta miljoner ton livsviktig vara

Kan sitta elva år till

Vladimir Putin utropade sig till segrare i det ryska presidentvalet våren 2024. Det så kallade valet, där Putin fick 88 procent av rösterna, har av större delen av omvärlden betraktats som riggat. 

Sedan tidigare har Kreml tagit bort lagen om att presidenten inte får sitta mer än två mandatperioder. Putin inledde efter “valet” sin femte period som varar fram till 2030. Han har därefter enligt rysk lag rätt att ställa upp ytterligare en gång och kan således sitta kvar till 2036.

Diktatorns nuvarande mandatperiod är den längsta i Rysslands moderna historia, vilket gör honom till den längst sittande ledaren sedan Josef Stalin.

Putin är efterlyst i 123 länder för krigsbrott i Ukraina efter att Internationella brottmålsdomstolen utfärdat en arresteringsorder mot den ryska ledaren 2023.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen