Sverige kan förlora 13 miljarder kronor

2025 05 29

Nya uppgifter indikerar att Sverige riskerar en samhällsekonomisk förlust på närmare 13 miljarder kronor.

Svenska Hamnarbetarförbundet, HF, har meddelat varsel om strejk. Blockadåtgärder har riktats mot Sveriges Hamnars medlemsföretag.

Beskedet ligger kvar trots att ett avtal med Transportarbetareförbundet står klart. Enligt Transportföretagen omfattas alla Sveriges hamnarbetare, även medlemmarna i HF, av det nya avtalet.

Nu presenterar branschorganisationen en ny rapport som pekar på att Sverige riskerar att gå med miljardförluster om strejken håller i sig.

291 miljoner per dag

Rapporten är framtagen av Handelns utredningsinstitut, HUI, på uppdrag av Transportföretagen.

Uträkningen är baserad på ett scenario “med total strejk från alla hamnarbetare”, framhåller organisationen.

Det argumenteras för att HF har en vana av att förlänga strejker. Blir det som 2017, då total strejk varade i 44 dagar, skulle det enligt analysen innebära 291 miljoner kronor per dag i förlust för förseningar och alternativa transportlösningar.

Det motsvarar 12,8 miljarder kronor för hela räkneexemplet.

– Hamnarna är livsviktiga för ett litet exportberoende land som Sverige. När hamnarna stannar får inte industrin sina råvaror, handeln får inte ut sina produkter och sjukvården riskerar att stå utan viktiga leveranser, säger Johan Grauers, förhandlingschef på Sveriges Hamnar, i en kommentar.

Kan bli ännu mer

Egentligen bedöms den verkliga kostnaden kunna bli ännu större. Den exakta följden av produktionsstopp, förlorade kontrakt och förseningsböter är svår att förutse.

– Det är lätt att underskatta hur beroende vi är av fungerande godsflöden, men ett stopp slår direkt mot människors vardag – från jobben i fabriken till varorna på butikshyllan. Dessutom är hamnarna sårbara i det oroliga omvärldsläge som råder. Hamnarna är avgörande utifrån ett säkerhets- och beredskapsperspektiv, säger Johan Grauers.

LÄS MER: 22 000 företagare överväger att lägga ner helt

Nya överläggningar på gång

Det var tidigare i maj som Hamnarbetarförbundet varslade om strejk i alla svenska hamnar med start 21 maj. Bakgrunden är att facket vill få till förändringar i det nya kollektivavtalet.

– Det är ett inledande varsel för att få fart på förhandlingarna. Det är högst troligt att vi lägger fler om vi inte kommer någonstans, sade Erik Helgeson, vice ordförande i förbundet, till Arbetet vid beskedet.

Parterna har kallats till nya överläggningar på måndag den 2 juni.

– Vi försökte gå in i dagens förhandlingar utan prestigelåsningar eller ultimatum för att försöka hitta lösningar som kan förbättra situationen utan att någon tappar ansiktet. Men det var tydligt att arbetsgivarsidan än så länge inte anser att det finns något kompromissutrymme, säger Erik Helgeson i ett uttalande.

LÄS MER: Varuhuskedja i kris – har 85 butiker i Norden

Foto: C. Schwarz

Text: Redaktionen

Många har missat viktigt besked till Skatteverket – pengarna dröjer

2025 06 02

I dagarna ska 2,4 miljoner personer i Sverige få sin respektive skatteåterbäring på kontot.

På måndagen har nästan alla som deklarerade senast 2 maj fått sitt slutskattebesked.

Från och med imorgon inleds så även utbetalningen till dem som ändrat eller lagt till uppgifter i sin deklaration och därmed inte fick några pengar i april.

Totalt ska 37 miljarder betalas ut från Skatteverket. Men många får vänta ytterligare på sin återbäring.

Tiotusentals har nämligen glömt en liten, men viktig, detalj för att utbetalning ska vara möjlig.

Man har nämligen inte meddelat något konto dit pengarna ska sättas in och då sker inte heller någon automatisk utbetalning.

Enligt Skatteverket är det omkring 50 000 personer som missat detaljen.

– Den som inte har anmält bankkonto till Skatteverket kan fortfarande göra det, då kommer pengarna, men lite senare. Skatteverket gör utbetalningar löpande under juni, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

Dessa får också vänta

Det finns även andra skäl till att återbäringen inte betalas ut.

Om man till exempel fått besked om att man ska få tillbaka under 100 kronor kommer pengarna istället att ligga kvar på skattekontot till nästa år.

Ett annat exempel är den som har en skuld hos Kronofogden. Då går återbäringen istället dit i första hand.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar – ta inga lån från dessa företag

Det kan även vara så att Skatteverket behöver ta kontakt med dig för att få en del förtydliganden innan utbetalning blir aktuell.

– Du kan få slutskattebeskedet senare om vi behöver ställa frågor till dig om deklarationen, till exempel om du gjort ändringar, eller om vi har fått nya uppgifter efter att vi skickat din deklaration. Den som haft anstånd och deklarerat efter den 2 maj får också beskedet och eventuell återbäring senare, säger Johan Schauman.

640 000 får kvarskatt

Samtidigt som många får pengar på kontot är det 640 000 som fått besked om kvarskatt på sammanlagt 14 miljarder kronor. Den som fått den informationen i veckan ska betala senast i september.

Är man ansluten till digital brevlåda, till exempel Kivra, går besked om slutgiltig skatt att hitta där. Det går också att se på Mina sidor på Skatteverkets hemsida.

LÄS MER: Här är tre saker du inte ska känna dig “skyldig” över att köpa – enligt experten

Foto: Fialotta Bratt/Skatteverket resp A. Piacquadio

Text: Redaktionen

Historiker tvärsäker: Putinregimen kan falla på tre dagar

2025 06 02

Omvärlden måste vara redo för ett snabbt maktskifte i Ryssland.

Det framhäver Vladimir Kara-Murza, rysk historiker, journalist och dissident.

– En tydlig lärdom från rysk historia är att stora politiska förändringar sker lika fort som att knäppa fingrarna: snabbt, plötsligt och helt oväntat, säger han till Dagbladet.

"Kan falla på tre dagar"

Vladimir Kara-Murza är en av de mest välkända Kremlkritikerna. Han har överlevt två försök till förgiftning och dömdes för två år sedan till 25 års fängelse för landsförräderi efter att ha kritiserat den ryska invasionen av Ukraina.

Dissidenten hann sitta elva månader i ett sibiriskt fångläger innan han släpptes förra sommaren i ett fångutbyte.

Nu talar han ut om hur oförutsägbar han anser framtiden egentligen vara för den ryska diktatorn Vladimir Putin. Kara-Murza jämför med hur tidigare ledare har fallit snabbt, till exempel tsar Nikolaj vid den ryska revolutionen 1917.

– Ingen förutspådde tsarregimens fall. Den föll på tre dagar. Ingen såg kommunistregimens fall i slutet av 1900-talet. Den föll också på tre dagar, säger Kara-Murza och fortsätter:

– Så sker förändring i Ryssland. Så kommer politisk förändring att ske nästa gång. Ingen av oss vet när eller hur, men vi vet att det kommer att hända. Ingenting varar för evigt och “herr Putins regim” är inget undantag.

Uppmanar världen: gör er redo

Vladimir Kara-Murza jobbade nära den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som plötsligt och mystiskt avled i rysk fångenskap förra året. Han är även brittisk medborgare och bor numera i Storbritannien.

Nu uppmanar 43-åringen världen att stå redo att agera omedelbart när Putins regim faller. Journalisten menar att “ni måste ha en plan”.

– Det är mycket viktigt att inte missa nästa möjlighet till demokratisk förändring i Ryssland, som vi gjorde på 90-talet, och som har fört oss hit där vi står idag, med den största militära konflikten sedan andra världskriget, säger Kara-Murza till den norska tidningen.

LÄS MER: Kris i Ryssland – kräver åtta miljoner ton livsviktig vara

Kan sitta elva år till

Vladimir Putin utropade sig till segrare i det ryska presidentvalet våren 2024. Det så kallade valet, där Putin fick 88 procent av rösterna, har av större delen av omvärlden betraktats som riggat. 

Sedan tidigare har Kreml tagit bort lagen om att presidenten inte får sitta mer än två mandatperioder. Putin inledde efter “valet” sin femte period som varar fram till 2030. Han har därefter enligt rysk lag rätt att ställa upp ytterligare en gång och kan således sitta kvar till 2036.

Diktatorns nuvarande mandatperiod är den längsta i Rysslands moderna historia, vilket gör honom till den längst sittande ledaren sedan Josef Stalin.

Putin är efterlyst i 123 länder för krigsbrott i Ukraina efter att Internationella brottmålsdomstolen utfärdat en arresteringsorder mot den ryska ledaren 2023.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen