Ryssland flyttar bombplan

2025 06 09

Ryssland har börjat flytta på strategiska bombplan.

Den ukrainska attacken som slog ut flera ryska plan har uppmärksammats över hela världen.

Nu kommer uppgifter om att Ryssland har börjat flytta på flera av sina strategiska bombplan.

Detta för att undvika nya ukrainska attacker, rapporterar Kyiv Post.

Flyttar bombplan

Efter Ukrainas “Spiderweb”-drönarattacker mot ryska strategiska flygplan för en vecka sedan har Kreml börjat sprida ut sina strategiska bombplan TU-160 ”White Swans” bortom fara, så långt bort från Ukraina som möjligt – inklusive långt österut.

Det ukrainska OSINT-analysprojektet AviVector publicerade en satellitbild på X som visar ett ryskt Tupelov Tu-160 långdistansbombplan, tidigare stationerad på Belaya-flygfältet i Irkutsk-regionen, på asfalten vid Anadyr/Ugolny-flygbasen. 

Flygbasen ligger på Yakutiahalvön i Chukotka Autonomous Okrug – 6 750 kilometer från den ukrainska gränsen och 660 kilometer från Alaska.

Byggdes under Sovjettiden

Flygbasen Anadyr, även känd som Ugolny, byggdes under Sovjettiden som en bas för landets strategiska bombplan och spaningsflygplan som skulle övervaka USA:s militära aktiviteter i Alaska och Berings hav. 

Nu hoppas Ryssland att vissa bombplan kommer att vara säkrare där – långt från den ukrainska gränsen.

Läs mer: Ukrainas besked till omvärlden – “Är inte sant”

“Spiderweb”-attacken

Den 1 juni slog mer än 100 ukrainska drönare till mot flygbaser djupt inne i Ryssland, riktade mot långdistansbombplan med kärnvapenkapacitet.

Attacken slog ut flera ryska bombplan och hyllades stort av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Så utfördes attacken

Vasyl Maliuk, chef för Ukrainas säkerhetstjänst SBU, har förklarat att drönarna smugglades in i Ryssland i trähytter monterade på lastbilsflak och dolda under fjärrstyrda avtagbara tak.

Lastbilarna kördes sedan till platser nära flygbaser av förare som till synes var omedvetna om sin last; sedan avfyrades drönarna och riktades mot sina mål.

Det rapporterar BBC.

Foto: Зимин Василий Wikipedia

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen