Nya regler för körkort – kritiserat krav på väg bort

2025 06 19

Personer med funktionsnedsättningarna måste genomgå en medicinsk prövning och ansöka om läkarintyg för att kunna få prövning av körkortstillstånd.

Samtidigt har det skett en stor ökning av antalet barn och unga som diagnostiseras med adhd och autism.

Den kraftiga uppgången har satt hälso- och sjukvården under hård press.

– När kravet på läkarintygen infördes omfattades färre individer än i dag. Femton år senare har antalet individer med adhd och autism i Sverige ökat flerfaldigt, samtidigt som bristen på psykiatrer är oförändrat stor, framhåller Linda van Paaschen, psykiater och konsultläkare vid Region Västernorrland, i Läkartidningen.

Vidare pekar psykiatrikern på att det saknas vetenskapligt stöd för att läkarintyg leder till minskad risk för olyckor i trafiken.

– Nyttan med handlingar inom sjukvården ska vara tydlig och helst ha god evidens, och det gäller inte utfärdandet av dessa läkarintyg. Det är en allvarlig brist i ett uppdrag som en statlig myndighet har ålagt psykiatrin.

Kravet försvinner

Nu hörsammar Transportstyrelsen kritiken.

Myndigheten – som fått i uppdrag av regeringen att utreda frågan – föreslår att de medicinska kraven för körkortsinnehav vid adhd och autismspektrumtillstånd tas bort.

– Förslaget innebär att personer med dessa diagnoser inte längre behöver lämna in läkarintyg med anledning av detta, vid ansökan om körkortstillstånd. Det blir med andra ord enklare för en stor grupp människor, säger Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen.

”Positiva konsekvenser för patienterna”

Transportstyrelsen föreslår ett förenklat förfarande vid prövning. Personer med adhd och autism ska inte längre behöva genomgå en medicinsk prövning, med krav på läkarintyg.

– Det här innebär att efterfrågan på läkarintyg kommer att minska, vilket i sin tur leder till en minskad belastning på hälso- och sjukvården. Det frigör tid till sjukvård vilket i förlängningen får positiva konsekvenser för patienterna, säger Josefin Hallenberg.

Regeringen ska ta ställning till Transportstyrelsens förslag. Det mesta tyder på att regeringen kommer att ge grönt ljus till att slopa kravet på läkarintyg.

– När kraven på läkarintyg vid adhd och autism togs fram ställdes diagnoserna ofta på barn och unga med svåra funktionsnedsättningar. Men sedan dess har förutsättningarna förändrats. Inom en snar framtid väntas 15 procent av alla pojkar och 11 procent av alla flickor i åldern 10-17 år ha en adhd-diagnos, och majoriteten av dessa barn har lätta till måttliga symtom. Behovet av att se över kravet på intyg avseende mild eller måttlig adhd och autism är stort, har socialminister Jakob Forssmed (KD) tidigare utryckt.

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Nytt bluff-sms skickas ut – se meddelandet här

2025 06 21

Bedrägerivågen fortsätta att ställa till med problem i Sverige.

Trots återkommande varningar från polis och banker är det många som förlorar pengar till bedragarna.

Nu utfärdas en ny varning om bluff-sms som cirkulerar, rapporterar Råd & Rön.

Här är meddelandet

Bedragare använder nu hotellkedjan Scandics namn för att försöka lura tilltänkta offer på pengar.

Så här lyder meddelandet man nu ska se upp för:

– Hej! Tack för din bokning hos oss på Scandic. Vid frågor vänligen kontakta oss på (falskt nummer, reds, anm.).

Falskt nummer

Bedragaren hoppas på att tilltänkta offer ska nappa på meddelandet och ta kontakt.

Den som gör det kommer inte att komma fram till Scandic, utan istället till en person som kommer att inleda en bluff.

I ett mejl till Råd & Rön framhåller Scandic att de är medvetna om bluffarna, och att de aldrig kontaktar folk via sms eller mejl med uppmaningar om att klicka på länkar eller ringa telefonnummer.

Kallas phishing

Bluff-sms och bluffmejl skickas ut med syfte att lura dig på pengar, kapa dina konton eller stjäla dina personliga uppgifter. 

När bedragare på olika sätt försöker få dig att lämna ut dina uppgifter kallas det nätfiske eller phishing.

– Meddelandet kan se ut att komma från vem som helst, till exempel din bank, en myndighet eller ett välkänt företag, förklarar Konsumentverket.

Länkas ofta

Det länkas ofta till falska webbplatser med webbadresser som ofta påminner om de riktiga.

Här är några tips till den som känner sig osäker på vad man ska göra i fall av bedrägeriförsök:

- Klicka inte på länkar. Länken tar dig till en falsk webbsida. Där efterfrågas sedan dina personliga uppgifter, till exempel kortuppgifter, lösenord eller koder.

- Ring inte upp specifika nummer eller mejla specifika mejladresser. Om du gör det kommer bedragarna att försöka lura av dig pengar eller värdefull information.

- För inte över pengar. Det kan till exempel röra sig om falska insamlingar.

Foto: B. Tromp

Text: Redaktionen