– Vi är redo att försvara Sverige

2022 02 02

Försvarsminister Peter Hultqvist klargör för Tysklands ledande nyhetskanal att Sverige står redo med anledning av Rysslands tilltagande aggression.

Det finns ett betydande internationellt intresse för hur Sverige – som har en geostrategisk nyckelroll i norra Europa – agerar i samband med den dramatiska utvecklingen mellan diktaturen Ryssland och Ukraina som fått storpolitiska följdeffekter i såväl Europa som USA.

Tysklands motsvarighet till BBC News

Den tyska TV-kanalen Deutsche Welle, DW, ger en intressant bild av hur omvärlden kan uppfatta Sveriges försvarspolitik de senaste årtiondena och vikten av att ha herraväldet över Gotland. Kanalen är Tysklands motsvarighet till BBC News och utgör tillsammans med CNN, BBC och Al Jazeera en av världens främsta TV-nyhetskanaler.

Aggressiv diktator

TV-kanalen ger denna vecka sina tittare ett djupgående inslag om Sveriges försvar och Sveriges syn på den stegrande aggressionen från Rysslands diktator Vladimir Putin.

Gotland – geostrategisk pärla

Deutsche Wella tydliggör hur viktigt Gotland är i sammanhanget.

– Det har alltid funnits goda skäl att utöva försvar av denna geostrategiska pärla – om man tar Gotland i Östersjön så får man kontroll över luftrummet och access via havet till Estland, Lettland och Litauen, liksom Finland, konstaterar Deutsche Welle.

Väst avskräckte inte

– Under kalla kriget bedömde Sveriges regering att relationen med Moskva var så stabil att man totalt avväpnade ön. År 2005 fanns det ingen permanent militär där längre. Tre år senare gick Ryssland till attack mot Georgien men Västs reaktion var alltför avslagen för att avskräcka, rapporterar Deutsche Welle som talat med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Sverige & Co snoozade vidare

– Alarmklockorna gick igång men vi tryckte på snooze och sov vidare, säger FOI:s representant till DW.

Det var först 2016, två år efter att Moskva olagligt annekterade en av Ukrainas 27 regioner, Krim, som Sverige åter sände trupper och stridsvagnar tillbaka till Gotland, fastslår DW.

Ryska krigsfartyg

– Att Ryssland var berett att använda militärt tvång mot sina mindre grannar – det ledde till att bedömningen förändrades här, säger Niklas Granholm.

DW rapporterar att Sveriges ändrade inställning har förstärkts ytterligare i takt med att Ryssland sänt trupper till Ukrainas gräns och även sänt krigsfartyg till Östersjön.

Attack mot Sverige möjligt

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist klargör att en attack mot Sverige inte kan uteslutas, slår DW fast.

– Du har 100 000 soldater runt Ukraina. Du har omedelbar full militär access för ryssarna till Belarus. Vi har en historia av hybridattacker mot Litauen och Polen och vi har ett brutalt språk från Kreml, säger Peter Hultqvist till DW.

Redo att försvara Sverige

– Det har en verklig påverkan på den totala säkerhetssituationen. Vad vi vill göra nu är att vara mycket tydliga med att vi är redo att försvara Sverige. Och därför gör vi också det vi gör på Gotland, säger försvarsministern i skenet av Sveriges upprustning av försvaret och den höjda beredskapen på Gotland.

Moderaternas besked

DW rapporterar även till sina TV-tittare att Socialdemokraterna inte vill gå med i Nato medan Moderaterna vill gå med i Nato.

– Vi kan hoppas, vi kan anta, vi kan önska – att vi får stöd från Nato. Men vi kan inte veta förrän vi har gått med i Alliansen, säger Sveriges riksdags försvarsutskotts ordförande På Jonsson (M) till den tyska TV-kanalen.

Allvarligt försämrats

– Att ha försvarssamarbete är något helt annat än att vara medlem. Det är avgörande för Sverige på grund av att vår omvärldssäkerhet har allvarligt försämrats de senaste åren, säger Jonsson.

Om Putin agerar

DW avslutar reportaget med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, som bedömer vad som kommer att ske i Sverige om Putin gör hastiga rörelser i Östersjön.

– Jag tror att vi skulle ansöka väldigt snabbt [om Natomedlemskap] för då har du ett helt annat läge och någon form av pro-Nato-koalition skulle formas mycket snabbt.

Foto: Emy Åklundh, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


16 sep 2015

Sverige etta på kontroversiell lista – precis före Turkiet

2025 09 15

I internationella sammanhang beskrivs Sverige ofta som ett föredöme för jämlikhet.

Trots det finns här de största klasskillnaderna i hela Europa, enligt en nyligen publicerad rapport om ämnet.

Det handlar om finansinstitutet USB:s globala förmögenhetsrapport för 2025 som utgår från den så kallade Gini-koefficienten som mäter förmögenhetsskillnaderna i ett land genom att ange ett värde mellan 0 och 1.

Ett högre värde indikerar större ojämlikhet, medan 0 motsvarar fullständig jämlikhet.

– Enligt rapporten har Sverige den största förmögenhetsskillnaden med ett Gini-värde på 0,75, medan Slovakien har den lägsta på 0,38, konstaterar Euronews som tagit del av undersökningen.

Precis före Turkiet

Tvåa på listan är Turkiet med en Gini-koefficient på 0,73. Bland Sveriges grannländer hittas Norge på 0,65, Finland på 0,62 och Danmark på 0,60.

Lisa Pelling, statsvetare och chef på tankesmedjan Arena Idé, ser flera anledningar till att Sverige hamnar i topp på den kontroversiella listan.

Bland dessa finns avskaffandet av ett antal förmögenhetsskatter under de senaste decennierna. Sverige har inte heller någon skatt på arv, gåvor eller egendom, framhåller Euronews med hänvisning till Pelling.

Låga skatter för företag skapar enligt statsvetaren många “möjligheter för rika människor att bli ännu rikare”.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Bostadsägandet stor faktor

En av de mest avgörande faktorerna som bidrar till skillnader i förmögenhetsfördelning är bostadsägandet. 

Det framhåller Carlos Vacas-Soriano och Ester Sándor, forskningschefer pÅ Eurofond. 

– Länder med högre nivåer av bostadsägande tenderar att ha lägre förmögenhetsojämlikhet, medan länder där tillgången till andra finansiella tillgångar är mer utbredd tenderar att uppvisa högre ojämlikhet, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Här är hela listan

1. Sverige – 0,75

2. Turkiet – 0,73

3. Cypern – 0,72

4. Tjeckien – 0,72

5. Lettland – 0,70

6. Tyskland – 0,68

7. Österrike – 0,68

8. Schweiz – 0,67

9. Irland – 0,67

10. Nederländerna – 0,65

11. Norge – 0,65

12. Estland – 0,64

13. Litauen – 0,62

14. Finland – 0,62

15. Kroatien – 0,61

16. Bulgarien – 0,61

17. Portugal – 0,61

18. Grekland – 0,60

19. Danmark – 0,60

20. Rumänien – 0,59

21. Frankrike – 0,59

22. Storbritannien – 0,58

23. Italien – 0,57

24. Polen – 0,57

25. Slovenien – 0,56

26. Spanien – 0,56

27. Ungern – 0,56

28. Luxemburg – 0,55

29. Malta – 0,48

30. Belgien – 0,47

31. Slovakien – 0,38

Källa: USB

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 09 16

Från och med idag, måndag, inleder polisen särskilda kontroller i Sverige.

Hela landet berörs av det som polisen kallar för nationell trafikvecka med fokus på hastigheten. Insatsen pågår till och med söndag.

Fokuset den här gången ligger på vägar med hastighetsgränser på 70 kilometer i timmen och uppåt.

Under årets första sju månader omkom totalt 112 personer i olyckor på Sveriges vägar och dessa som nu ska kontrolleras extra är överrepresenterade i statistiken.

Många underskattar skillnaden som några få km/h kan ha för utgången av en olycka.  Våra bilar är inte så säkra som man kan tro, i en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 km/h, säger Urusla Edstörm, trafikstrateg vid polisen, i ett uttalande.

– Därför har vi denna vecka valt att fokusera våra kontroller på sträckor med lite högre hastigheter, till exempel landsvägar.

Därför informerar polisen i förväg

Det är inte första gången som polisen genomför en nationell trafikvecka. Sedan ett tag tillbaka aviseras insatserna dessutom på förhand.

Enligt polisen har det varit effektivt.

–  Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat. Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt, säger Ursula Edström.

LÄS OCKSÅ: Polisen förtydligar – "det ger faktiskt böter"

Kan spara 50 liv

Såväl målade som civila polisbilar kommer att genomföra hastighetskontrollerna.

Även motorcyklar skickas ut för att hålla ordning i trafiken. Mätningarna kommer ske både med synliga laserinstrument vid vägkanten samt med dolda genomsnittshastighetsmätare.

Trafikverket delar polisens bild av att insatserna är effektiva, till och med avgörande.

– Förra året höll 54 procent  rätt hastighet på våra vägar, men om alla höll hastigheten skulle cirka 50 liv sparas varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, i samma utskick.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen