Ryssland tvingas betala 14 miljarder

2025 07 03

För ungefär tre och ett halvt år sedan invaderade Ryssland Ukraina.

Åtta år innan dess annekterade även Ryssland Krymhalvön.

Nu kommer besked om att Ryssland tvingas betala en ukrainsk bank som kompensation för förluster som slog mot banken efter annekteringen.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Tvingas betala

Ukrainas Oschadbank har vunnit en överklagan mot Ryssland efter att appellationsdomstolen i Paris avvisat Moskvas utmaning av ett skiljedomsbeslut från 2018 om ersättning för förluster på grund av Rysslands annektering av Krym.

Paris Court of Appeal har fastställt skiljenämndens beslut från 2018 att Ryssland ska ersätta Oschadbank för skador som uppkom när Moskva annekterade den ukrainska halvön 2014.

14 miljarder

Domen ålägger Ryssland att betala mer än 1,5 miljarder dollar i skadestånd och ytterligare 330 000 dollar i rättegångskostnader till Ukrainas största statsägda bank.

Det motsvarar drygt 14 miljarder svenska kronor.

– Vi förstår att Ryssland aldrig frivilligt kommer att rätta sig efter domstolens beslut och vi är beredda på en lång kamp, säger Arsen Miliutin, vice ordförande i Oschadbanks styrelse.

– Samtidigt är vi övertygade om att vi kommer att vinna och att Ryssland kommer att betala inte bara skadeståndsbeloppet utan även ränta för hela denna tid.

Läs mer: Bakslag för Putin – värsta krisen sedan 90-talet

Attacker i Sumy

Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina.

Ryssland fortsätter att trycka på kring Sumy – rapporter har den senaste tiden kommit om truppuppbyggnad kring regionen.

Ryska styrkor attackerade i gränsområdet Sumy Oblast den 1 och 2 juli.

Gick till motattack

En rysk milbloggare hävdar att ukrainska styrkor gick till motattack norr om Sumy City nära Andriivka och Novomykolaivka och nordost om Sumy City nära Sadky och Yunakivka.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen