UPPGIFTER: Ryssland har svårt att bygga stridsflyg

2025 07 03

Landet har under de senaste tre åren mött en rad sanktionspaket från många olika länder.

Ryssland har hamnat i en ekonomiskt utmanande situation – och nu kommer uppgifter om att de har svårt att bygga nya stridsflygplan.

Det rapporterar Newsweek.

Sanktionerna påverkar

Rysslands ambitioner att producera fler militära flygplan hindras av en brist på komponenter som orsakas av sanktioner och en växande arbetskraftsbrist. 

Avsaknaden av arbetare och komponenter har hämmat produktionen, enligt tankesmedjan Institute for the Study of War.

Oliver Ruth, en underrättelseanalytiker som fokuserar på kriget i Ukraina, säger att sanktionerna på kort till medellång sikt har ”förlamat” Rysslands produktionskapacitet för flygplan som strategiska bombplan.

“Var redan svårt”

Ruth kommenterar utvecklingen.

– Det var redan svårt för dem att skaffa mycket av det de behövde, men nu har det bromsats ännu mer av säkerhetshänsyn – de vill inte offra fler bombplan, säger han och hänvisar till den ukrainska attack som slog ut flera ryska stridsflyg.

Läs mer: Jättehöjning för ryska folket – Kreml agerar i panik

EU:s lista

EU har sedan starten av kriget infört omfattande sanktioner gentemot Ryssland.

Det rör sig bland annat om kvantdatorer och avancerade halvledare, elektroniska komponenter och programvara.

Det handlar även om specifika varor och teknik som behövs vid oljeraffinering, utrustning, teknik och tjänster inom energiindustrin.

Och flygplan

EU har även infört sanktioner som har med flygindustrin att göra.

Det handlar då om varor och teknik inom flyg- och rymdindustrin som flygplan, flygmotorer, reservdelar och all slags utrustning för flygplan och helikoptrar samt jetbränsle.

– Listan över förbjudna produkter är utformad för att maximera sanktionernas negativa inverkan på den ryska ekonomin och samtidigt begränsa konsekvenserna för EU:s företag och medborgare, framhåller EU.

Foto: Anna Zvereva

Text: Redaktionen

JUST NU: Kaos på ryska flygplatser

2025 07 06

Kaotiska scener uppges ha utspelat sig på flera ryska flygplatser.

Flera flygplatser har tvingats stänga tillfälligt och ett stort antal flyg har blivit inställda, enligt ryska myndigheter.

Kaos på flygplatser

Kaoset uppstod under natten mellan lördag och söndag, rapporterar Kyiv Post.

Enligt ryska försvarsministeriet beror det på ukrainska drönarattacker.

Ministeriet hävdar på söndagsmorgonen att man har skjutit ned 120 ukrainska drönare i tio olika regioner i Ryssland under natten.

Detta ska ha lett till att flera flygplatser tvingats stänga och att många flyg blivit inställda.

Bland annat påverkades flygplatser i Moskva och Sankt Petersburg.

I Moskva blev 174 flyg inställda på Sheremetyevo flygplats, och ytterligare 47 blev kraftigt försenade.

”Måste sitta och ligga på golvet”

Trängsel, trafikstockning och kaos ska ha uppstått på grund av situationen.

– Många passagerare har tillbringat mer än nio timmar på flygplatser. Situationen är allvarligast på Sheremetyevo flygplats, rapporterar den ryska mediekanalen Baza, enligt tidningen.

– Folk måste sitta och ligga på golvet – det finns inga lediga platser kvar ens på kaféer och i affärslounger, tillägger mediekanalen.

Dessutom har vissa passagerare inte fått stiga av sina flygplan efter landning, på grund av den kaotiska situationen.

Det är oklart vilka flygplatser som har tvingats stänga på lördagskvällen och vilka som ”bara” har drabbats av inställda flyg och annat kaos.

Drönare i flera regioner

Enligt Ryssland har kaoset alltså uppstått på grund av drönarattacker. Kyiv har inte kommenterat uppgifterna.

Ryska försvarsministeriet uppger bland annat att det har skjutit ned 30 drönare över Bryanskregionen, 29 över Kurskregionen och tre över Leningradregionen med staden Sankt Petersburg.

Kaoset på flygplatserna ska enligt ryska uppgifter ha pågått på kvällen och natten mot söndag.

Foto: Leonardo Yip resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen