SÄKERHETSLÄGET: Macron i samtal med Putin

2022 02 07

Frankrikes president vill bygga upp ett förtroende mellan Kreml och Paris.

Det framhävde Emmanuel Macron under sin diplomatiska resa till Ryssland. I landets huvudstad, Moskva, träffade han Rysslands president Vladimir Putin.

Vill bygga förtroende

Macron förmedlade i sitt möte med den ryske presidenten att han syftar till att bygga upp ett förtroende mellan parterna och att han vill undvika en potentiell rysk invasion av Ukraina, rapporterar Reuters.

– Ryssland och Frankrike delar en gemensam oro över vad som händer i säkerhetssfären i Europa, sade Putin när presidenterna samtalade, enligt tidningen.

Ser hur Frankrike anstränger sig

– Jag ser hur Frankrike anstränger sig för att lösa krisen och att presidenten personligen anstränger sig för att ge lika säkerhet i Europa utifrån ett seriöst historisk perspektiv, sade Putin, enligt Reuters.

Rysslands president har tidigare utryck krav för ett återinförande av Natoblockets militära anläggningars positioner från 1997.

Ska besöka Ukraina

Efter besöket i Moskva planerar Emmanuel Macron att åka västerut och besöka Ukraina under tisdagen.

Den franske presidenten har tidigare uttalat sig om Rysslands geopolitiska mål.

– Det geopolitiska målet för Ryssland är helt klart inte Ukraina, utan att förtydliga reglerna för samlevnad med Nato och EU, sade han till den franska tidningen Journal du Dimanche.

Stor oro i USA

I andra delar av världen är en oro för en rysk invasion större.

I Washington, USA, har amerikanske presidenten Joe Biden befunnit sig i intensiva samtal med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Presidenten och förbundskanslern har diskuterat hur krisen vid Ukrainas gräns ska hanteras, rapporterar Reuters.

Tretusen soldater

USA har uteslutit att hjälpa Ukraina med soldater på plats vid en rysk invasion, men har varnat Ryssland för att en respons innehållande hårda ekonomiska sanktioner, vapentransporter och truppförstärkningar till Nato-länder i närheten av Ukraina kan bli verklighet om en rysk invasion sker.

Förra veckan beordrade Joe Biden förflyttning av tretusen amerikanska soldater till Polen och Rumänien med syfte att stärka Natos östra flank, rapporterar Reuters.

För närvarande befinner sig över 100 000 ryska soldater vid den ukrainska gränsen.

Foto: Emmanuel Macron FB

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen