Ny åldersgräns på gång – alla kan tvingas identifiera sig

2025 08 01

En obligatorisk åldersgräns är på gång inom EU.

Nu går EU-kommissionen fram med ett nytt test för att undersöka om förändringen kan bli verklighet redan nästa år.

Det handlar om en app som ska kontrollera folks ålder – för att se till att en ny åldersgräns på sociala medier efterlevs i praktiken.

Men det möts av kritik, rapporterar SR.

– Jag tror att det man letar efter är vad man tror är en enkel teknisk lösning på ett moraliskt problem, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen, till radion.

– Att tvingas identifiera sig för att använda sociala medier kan skada den som har behov av att vara anonym på nätet, det kan vara allt från visselblåsare till att kanske bara vilja uttrycka åsikter utan att ens arbetsgivare får reda på det.

Testas i fem länder

Fem länder, bland annat Danmark, ska under 2026 testa den nya åldersgränsen och appen som ska verifiera den.

Det är nästa steg i en omdebatterad fråga hur unga ska skyddas på nätet. I Sverige är frågan högaktuell sedan regeringen tidigare i juli meddelade att en lagstadgad åldersgräns för sociala medier kommer allt närmare.

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

"Nödvändigt och efterlängtat"

En som dock välkomnar beskedet är Roksana Schnittger, grundare av organisationen Smartphone Free Childhood Sverige. Hon kallar det såväl nödvändigt som efterlängtat.

Enligt Roksana Schnittger är den åldersgräns som finns idag verkningslös och enbart en “papperskonstruktion”.

– Det vill säga, tiotusentals under 13 år använder apparna utan att någon kontrollerar det, säger hon till SR.

Finns inget förbud idag

Just nu finns inget förbud i svensk lag mot att använda sociala medier om man är under 13 år. Det som regeringen meddelat ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram i Sverige kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar, meddelade socialminister Jakob Forssmed (KD) i juli.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Svenskars oväntade beteende – undviker varandra

2025 08 03

Många svenskar reagerar undvikande när de träffar andra svenskar på utlandssemestern.

Att som svensk träffa på andra svenskar på utlandssemestern är inte alls ovanligt, eftersom många svenskar har samma preferenser när det gäller resmål.

Men alla är inte så pigga på att springa på sina landsmän när de är ute och reser, visar en ny undersökning.

Många försöker rent av undvika att träffa andra svenskar.

Undviker varandra

Resebolaget Ving har låtit Yougov genomföra en undersökning om hur svenskar reagerar när de träffar andra svenskar på utlandssemestern.

Resultaten visar att sex av tio föredrar att hålla distans till sina landsmän.

Bland dessa uppger 52 procent att de förvisso hälsar om de träffar andra svenskar – men sedan håller de sig för sig själva och söker ingen vidare kontakt med landsmännen. Detta är den vanligaste reaktionen bland både unga och gamla.

12 procent går ännu längre i undvikandet av andra svenskar.

De uppger att de aktivt försöker undvika sina landsmän när de är utomlands.

Men studien visar att det faktiskt också finns svenskar som väljer att socialisera med andra svenskar på semestern.

Alla inte lika osociala

Alla är inte lika skeptiska till att träffa på landsmän.

13 procent svarar att de gärna söker kontakt med andra svenskar när de semestrar utomlands.

Detta mer sociala beteende är vanligast bland män (16 procent) och i åldersgruppen 18-39 år.

Det är också vanligt bland barnfamiljer.

Svenskar tycks dessutom vara betydligt mer sociala med varandra än vad danskar och norrmän är.

– Jämför man med våra grannländer Danmark och Norge där vi ställt samma frågor är svenskarna betydligt med sociala, säger Claes Pellvik, kommunikationschef på Ving, i ett uttalande.

– Bland norrmännen är det endast 8 procent som aktivt söker nya bekantskaper bland sina landsmän och bland danskarna är det ännu färre, 4 procent, berättar Claes Pellvik.

Undersökningen bygger på intervjuer i form av webbenkät med totalt 1 019 svenskar i åldern 18 till 60+ år, och genomfördes i slutet av juni 2025 av YouGov på uppdrag av Ving.

Foto: J. Dylag

Text: Redaktionen

Trump bygger om Vita huset – “Min vision, mitt arv”

2025 08 03

USA:s president Donald Trump vill sätta sitt eget avtryck på Vita huset.

Donald Trump sätter igång ett av de mest omfattande byggprojekten i Vita husets historia – en 8 000 kvadratmeter stor balsal som ska bli hans politiska och personliga arv som han kallar "legacy project".

– Det blir ett fantastiskt arv, och jag tror att det kommer att bli något väldigt speciellt, säger Trump om det planerade tillbygget, till CNN.

Pampig inredning

Ingen annan amerikansk president har gjort så omfattande förändringar i Vita huset som Donald Trump.

Under året har han bland annat låtit resa två massiva flaggstänger, ersatt gräsmattan i Rosenträdgården med ett stengolv och dekorerat det Ovala rummet med gulddetaljer och porträtt av tidigare presidenter.

– Jag älskar byggarbete. Jag kan det bättre än någon annan, kommenterade han under en ceremoni när flaggorna hissades tidigare i år.

Omdiskuterad balsal

Trump har länge velat bygga en balsal på Vita husets område istället för att hålla middagar i trädgården. År 2010 erbjöd han sig att bekosta en för 100 miljoner dollar, ett erbjudande som dåvarande Obama-administrationen tackade nej till.

Med en prislapp på 200 miljoner dollar, cirka 2 miljarder kronor, kommer den kommande salen att bli det största tillbygget på flera decennier.

– När det regnar blir det katastrof. Kvinnorna kommer i sina vackra klänningar och är helt genomblöta innan de hinner fram till tältet, förklarar Trump som en av anledningarna till byggprojektet.

Balsalen kommer enligt ritningarna att prydas med kristallkronor, ha rutigt marmorgolv och fönsterbågar mot södra trädgården med gulddetaljer.

Långsiktigt projekt

Historiker är delade i sina bedömningar av projektets långsiktiga betydelse, men flera av de förändringar Donald Trump ska göra i Vita huset bedöms bli permanenta.

Trump uppger att projektet ska finansieras privat – av honom själv och ett fåtal donatorer. Vilka dessa är har dock inte specificerats.

Foto: A Bingöl

Text: Redaktionen