Matpriserna stiger – en kedja bakom nästan hela ökningen

2025 08 05

Efter att matpriserna fallit något i juni så stiger de på nytt i juli.

Det rör sig inte om någon större ökning – utan nya siffror från Matpriskollen pekar på en ökning om 0,2 procent.

Vad som dock är anmärkningsvärt är att en av Sveriges ledande matkedjor står bakom nästan hela ökningen, rapporterar TV4.

Kedjan bakom

Krisande Coop ligger enligt Matpriskollen bakom nästan hela månadens ökning.

Kedjan har höjt mer än sina konkurrenter, med så mycket som två procent i vissa av butikerna.

– Där har man gjort prisökningar som är ganska ordentliga, nästan 2 procent i vissa butiker, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur till kanalen.

Bidrar till ökningen

Det rör sig i julis siffror inte om några drastiska ökningar, men det finns några produkter som i synnerhet har bidragit till prisökningen.

Då handlar det bland annat om färskost och halstabletter – såväl som chokladdryck som steg fem procent i juli.

Läs mer: Svensk dryck gör succé – hyllas i flera länder

Inflationen i juni

Statistiska centralbyrån har ännu inte släppt siffror för hur inflationstakten såg ut i juli månad.

Inflationstakten enligt KPI var dock 0,7 procent i juni 2025, vilket var en uppgång från 0,2 procent i maj. 

Månadsförändringen från maj till juni var 0,5 procent enligt KPI. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 2,8 procent i juni, en uppgång från 2,3 procent i maj.

Prisbasbeloppet ändras

Filip Hellberg, prisstatistiker på SCB, kommenterar utfallet, och pekar på flera prisökningar.

– Flertalet varor och tjänster ökade i pris från maj till juni, bland annat paketresor och biluthyrning, säger han.

Prisbasbeloppet för år 2026 har beräknats till 59 200 kronor. 

Det innebär en ökning med 400 kronor jämfört med prisbasbeloppet för år 2025.

Läs mer: Rusch till Jula – slår rekord

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat krav – privatisera svenskt landskap

2025 08 17

Försök att reformera samepolitiken har misslyckats i flera år, och därför krävs nu drastiska åtgärder.

Det menar Adam Danieli från tankesmedjan Timbro i en debattartikel i DN.

Timbro föreslår nu att marken i Sápmi ska privatiseras – vilket skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige, enligt debattören.

Kräver stor privatisering

Timbro och Adam Danieli menar att en misslyckad samepolitik har lett till åratal av problem och konflikter.

En av orsakerna bakom problemen är statens ägande av mark, menaren Timbro och Danieli.

Tankesmedjan Timbro kräver i sin rapport ”Befria Sápmi” stora liberala reformer för samernas bosättningsområde.

Bland annat kräver man alltså att marken i Sápmi ska privatiseras. Staten är formellt ägare till stora delar av fjällvärlden, skriver debattören.

– Den förvaltar omkring sex miljoner hektar mark – ett område större än hela Småland, Halland och Skåne tillsammans – belastad med vaga och eviga nyttjanderätter för samebyarna, skriver Adam Danieli i debattartikeln.

Detta leder till att förutsättningar i Sápmi är betydligt sämre än i övriga Sverige, menar han.

– Medan privata markägare i övriga Sverige fritt kunnat utveckla sin mark inom ett rättssäkert system, sitter Sápmi fast i ett kluvet ägande som inte kan förändras, anser Timbros debattör.

”Största någonsin”

Nu kräver Timbro en stor förändring. Debattören menar att statens ägande inte fyller någon funktion, utan lägger en ”död hand” över Norrlands inland.

– Marken bör överföras till samebyarna och inordnas i det fastighetsrättsliga systemet, så att den kan användas, överlåtas och utvecklas som annan mark i Sverige. Det skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige – en historisk överföring av makt från staten till lokalsamhället, skriver Timbros Adam Danieli i debattartikeln.

Timbro kräver också en rad andra åtgärder, bland annat att man ska ”ge samebyarna äganderätt och näringsfrihet” samt ”avveckla Sametinget och renskötselmonopolet”.

Kommitté nedlagd

I vintras beslutade regeringen att den så kallade Renmarkskommittén skulle läggas ned, vilket sågs som ännu ett bevis för samepolitikens misslyckande.

– Det är tydligt att ett omtag behövs här, sade landsbygdsminister Peter Kullgren, enligt SVT.

Kommitténs ordförande Eric M. Runesson var dock besviken över beslutet, rapporterade kanalen.

Han tolkade nedläggningen som att politikerna var överraskade över det faktum att samebyarnas rätt är så omfattande.

– Det kanske inte leder till klang och jubelrop om man är ute efter att staten ska ha rådigheten över jakt och fiske, sade Runesson till kanalen.

Foto: Skogsfrun Wikimedia

Text: Redaktionen