Populära drycker hotas av prischock – ökar med 50 procent

2025 08 10

Det handlar om Världshälsoorganisationen, WHO som föreslår dessa kraftiga skattehöjningar med målet att förbättra folkhälsan och stärka sjukvården.

– Vad man vill med en sån här skatt är att vi ska förändra vårt beteende och konsumera mindre ohälsosamma varor, och i vilken mån det gör det, beror på hur priskänsliga vi är, säger Erik Grönqvist, professor i hälsoekonomi, till SR.

Prishöjning på 50 procent

WHO presenterade nyligen sin nya strategi “3 by 35” på FN:s finanskonferens i Sevilla.

Förslaget går ut på att alla länder bör höja priserna på sockerhaltiga drycker, alkohol och tobak med 50 procent fram till år 2035.

Syftet är tvådelat - att minska konsumtionen av hälsoskadliga produkter som bidrar till sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes – och samtidigt generera skatteintäkter som kan stärka pressade vårdsystem.

– Sjukvårdsskatter är ett av de mest effektiva verktygen vi har. Det är dags att agera, säger Jeremy Farrar, assisterande generaldirektör på WHO, i ett uttalande.

"Det fungerar inte"

Trots de ambitiösa målen har förslaget mött hård kritik, särskilt från dryckes- och alkoholindustrin.

– Det är djupt oroande att WHO fortsätter att bortse från över ett decennium av tydliga bevis som visar att beskattning av sockerhaltiga drycker aldrig har förbättrat hälsoresultaten eller minskat fetma i något land, meddelar Kate Loatman från International Council of Beverages Associations.

Även Erik Grönqvist ställer sig osäker till hur effektivt ett sådant förslag skulle bli i praktiken.

Enligt honom kan prisökningarna slå hårdast mot låginkomsttagare, som riskerar sämre ekonomi utan att hälsan förbättras.

– Vilket innebär att de kan få en svagare situation utan att få de här hälsovinsterna, säger Erik Grönqvist.

WHO undersöker nu även möjligheten att införa liknande skatter på ultraprocessad mat.

Foto: E Mclean

Text: Redaktionen

JUST NU: Hårt slag mot Putins krigskassa

2025 09 01

Ukraina fortsätter med återkommande drönarattacker på ryskt territorium.

Attackerna mot ryska oljeraffinaderier har ökat dramatiskt den senaste tiden.

Det har bland annat fått bensinpriserna i Ryssland att nå rekordhöga nivåer.

Rapporter om bränslebrist har också förekommit i flera regioner, uppger CNN.

Finansierar krigskassan

Intäkterna från den ryska oljeproduktionen utgör av viktig del i finansieringen av landets krigskassa.

– Ukraina fokuserar drönarattacker mot raffinaderier, pumpstationer och bränsletåg i ett försök att skada den ryska krigsmaskinen, men också för att störa det dagliga livet i Ryssland, uppger CNN.

– Under den senaste månaden har minst tio viktiga ryska energianläggningar träffats av ukrainska drönare.

Slagit ut 17 procent

De ukrainska drönarattackerna har resulterat i att Ryssland tvingats stänga ner anläggningar som står för minst 17 procent av landets oljekapacitet, rapporterar Reuters.

Det motsvarar drygt en miljon fat per dag.

Ryska företag vänder sig nu till Belarus för att importera olja då det råder brist i hemlandet, rapporterar CNN med hänvisning till den ukrainska underrättelsetjänsten. 

Ungern och Slovakien kritiska

Slovakien och Ungern, båda medlemmar i EU, har ställt sig kritiska till de ukrainska attackerna mot rysk oljeproduktion och infrastruktur, rapporterar Reuters.

De har motsatt sig sanktioner mot Ryssland som Ukraina menar är avgörande.

De motsätter sig också utfasningen av ryska energileveranser via Druzhbaledningen.

– Den fysiska och geografiska verkligheten är att utan denna ledning är en säker försörjning till våra länder helt enkelt inte möjlig, uppger de både länderna i ett gemensamt uttalande, rapporterar Reuters.

EU har svarat att man har investerat i energiinfrastruktur i Kroatien som skulle kunna förse de två länderna med alternativa leveranser.

Foto: Chandler Cruttenden, resp President of Russia

Text: Redaktionen